onsdag 26 december 2012

Annandagen, en annan dag?

Dagens höjdpunkt var egentligen två.

Den första det härliga löppasset med Torill.
Vi möttes upp strax efter kl 10 och sen tillbringade vi nära två timmar på Skövdevägarna i snömodden.
Skapligt jobbigt i och med att jag har säsongsvila fram till nyår och egentligen knappt tränat sedan Oslo. Dessutom får man nog skylla sig själv om man väljer backen upp mot Simsjön i början av passet ;)

Tiden flög iväg som vanligt när vi två träffas. Tänk att de där kilometrarna som ibland aldrig verkar ta slut nu avverkades i ett hiskeligt tempo, trots att vi inte sprang speciellt fort.
Det var moddigt, slirigt och stundtals blött. Både från vägens slask och snöregnet som kom från himlen.

Vi smidde lite planer och pratade om den kommande säsongen och allt annat som hör löparlivet till.

Det är ju en ny säsong som nalkas och jag började ju som sagt planera lite smått häromdagen. Eller ja, rättare sagt kikar runt lite.
Vi får se vad som händer och vad 2013 har i sin säck.
I många avseenden :)

Imorgon är det dags att åka till Borlänge, via Stockholm. Skall hem och hämta barnens klappar först. Det blir en till julafton på nyårsafton ju. Full fart när syrran har en 3,5åring och en 1,5åring att hålla reda på :) ljuvligt, för det mesta ;)

Någon som vet om det går något skoj lopp i Borlängetrakten på nyårsafton? (Säger hon som har säsongsvila...)


Dagens andra höjdpunkt: tacos till middag! Äntligen (måste jag faktiskt säga) är det slut på julmaten.

Blött blött blött, tur det är torrt inomhus efter passen :)

tisdag 25 december 2012

Blickar framåt

Juldag idag.
Snart slut på detta år, dags att blicka framåt och leta nya utmaningar.

Sitter som bäst och kikar på vilket kvallopp till Western States jag ska köra :)
Blev ju ingen startplats i lottningen iår så det är bara att hoppas på bättre lycka nästa gång.

Just nu ser Ecotrail de ParisHardmoors 55 eller North Downs Way 100 mest intressant ut.
Mest för att det är hyfsat avstånd till tävlingarna, samt så ligger de rätt bra till i tiden.
Ska forska vidare och se vilket lopp som blir den hetaste kandidaten till slut :) sen måste jag locka med mig lite resesällskap också. 
Några frivilliga? :)

Svenska lopp, jaaaa några såna kommer jag köra. 
Har inte riktigt hittat någon bra sammanställning dock.
Stockholm marathon den 1a juni är givet! Därefter är det rätt öppet.
Några roliga förslag?

Dagen har annars innehållt lite snöbollskrig, rask promenix, snögubbeframställning samt ytterligare julmat....
Imorrn blir det tacos!


Snajsigt va? :)

måndag 24 december 2012

God löparjul!

Julafton idag, igen. Tyckte det nyss var jul. 
Vart tog tiden vägen egentligen? 
Den som lever får se. 

Blogga från mobilen gick ju sådär upptäckte jag nu i efterhand. Flyt i texten? Say whaaaaaat?
Uppdatering:

Position: Skövde 
Stridsvärde: 2, huvudvärken vägrar släppa, trots vila, vatten, varsamhet och några (odefenierbart antal) kapslar Ipren. Idag verkar den ha tilltagit t.o.m. Förbaskat olämplig dag måste jag säga. 
Men men, We shall overcome!


Igår gav jag mig ut på en löptur. 
Snön yrde hejvilt. 
Det var undebart. 
Hade jag haft skägg hade jag varit en kopia av Wassberg. Snoret rann och snön klibbade fast överallt. 
Men jag njöt, det var det viktigaste. 

Snart är det Kalle Anka, omdiskuterat iår. Tror ändå ingen kommer vara missnöjd. 
Min favvo är Robin Hood och Piff & Puff :) 

Ni skulle se granen här, eller rättare sagt det som är under granen ;) 




GOD JUL!

fredag 21 december 2012

Egen tid

Idag är jag ledig. Första dagen på julledigheten. Igår gjorde jag sista dagen på Högkvarteret. Efter jul väntar nya utmaningar och ett nytt jobb på Militärhögskolan Karlberg. Tror det blir kanon! Idag sov jag till halv nio. Brottas med en förbaskad huvudvärk sen i tisdags. Den börjar vid höger tinning och sträcker sig liksom runt övre delen av huvudet käkar ipren men det hjälper föga. Vi har hunnit bo in oss lite halvt i nya lägenheten men enligt rutin råder ändå halvkaos som sig bör efter en flytt. Idag spenderade jag dagen i Solna centrum och gjorde undan lite julklappsbestyr. Jag behöver lite egen tid ibland. Rikard ska träffa sina pojkvänner ikväll så jag ska fördriva tiden med att slå in julklappar, kolla på På Spåret, laga mat och dricka ett glas rött eller två. Har genom detta inlägg upptäckthur man bloggar via mobilen, vi har inget Internet än. Mjäk...

tisdag 18 december 2012

Ze blogg

Bloggen har inte varit prioriterad på senaste, I know.
Skall dock bli ändring på det, promise.

Förra gången skrev jag att det var två veckor kvar till julafton. Nu är det mindre än en.
Satan i gatan, vart tog all tid vägen?
När man var mindre och gick i skolan så segade sig tiden fram till jul alltid fram. Nu är det på ngt sätt precis tvärtom.

Vad hinner man med på en vecka då?

- Flyttpacka
- Flytta
- Flyttstäda
- Några mil snölöpning
- Jobba
- Åka Skövde tur och retur för julbord och avtackning, rackarns trevlig kväll alltså
- Äta julbord på jobbet
- Jobba lite till
- Kolla bilder som syrran skickar från bröllopsresan på Hawaii....
- Jobba ytterligare

Ikväll ska jag på mitt fjärde julbord...
Finns en eventuell risk för att när det väl är julafton så kommer jag beställa pizza.

måndag 10 december 2012

Tid för återhämtning och eftertanke....eller?

Kom på idag att det är två veckor kvar till julafton.
Samt ca tio arbetsdagar på mitt nuvarande jobb.
Hujj vad tiden går fort.
Det känns som det var igår jag satte foten på Högkvarteret och skulle påbörja min tjänst.
Sedan dess har det flutit mycket vatten under broarna (säger man så?) och snart är det dags för mig att lämna.
Det har varit kul! Väldigt kul! jag har fått vara med om många saker jag inte skulle ha fått annars.

Bråda dagar som sagt och på  ngt sätt så är det alltid jättemycket som ska göras klart innan årsskiftet i Försvarsmakten.
Kör så det ryker ända in i kaklet!

Igår sprang jag för första gången sen förra helgen.
14 fina kilometer med TSM! Även mitt första pass som ledare med de.
Det blev en runda på södra Djurgården och satan vilken dag det var inledningsvis.
Vackert så det gjorde ont in i maggropen.
Kroppen kändes bra och distansen var alldeles lagom.
Tar det lite lugnt framöver och kör inte på alltför mycket. Har ju ändå säsongsvila fram till årsskiftet ;)

Imorgon inleds dagen med ett vattenlöpningspass ute på Bosön under uppsikt av bästa Britta.
Får se om hon har ngn teori om min luriga höft.

Imorgon är det också dags för utvärderingsfika med Anna G.
Vi ska analysera loppet på Bislett och ta fram förbättringspunkter inför nästa lopp.
Looooooking forward to it!

Ett snödränkt men ack så vackert Stockholms Stadion

lördag 8 december 2012

Bislett 24h-Indoor Challenge 2012; My side of the story

Det har gått nästan en vecka.
En vecka sedan dygnet på Bislett. 
Mitt tredje lopp på Bislett i ordningen, mitt sjätte 24h och fler kommer det att bli :)

Natten till lördagen var inte den bästa.
Vårt rum vette mot ngn form av genomfartsgata och det var väldigt lyhört.
Vaknade ideligen av glada människor som skrek, skrattade och sjöng för fulla muggar.
Tjosan.

Anna smet upp lite tidigare och tränade en sväng, för mig blev det uppgång vid halv 8.
Sen hängde vi på låset till frukosten. Jag var sammanbiten men lugn.

Spårvagnen upp mot Bislett och när vi klev av då kom nervositeten.
Vi var där i god tid innan.
Hämtade nummerlappen, fick t-shirt (rosa!) och hann bekanta oss lite med folk och grejja i egen supportzon.

Jag tog det lugnt, kände mig lite asocial.
Pluggade i mp3n i öronen och brydde mig mest om mig själv. 
Gjorde mina rörlighetsövningar och klickade fram bra musik i spelaren.

Smörja fötter, på med strumpor, nummerlapp.
Satan vad är klockan?
Dags att gå mot start.
Intog platsen i startledet med tre minuter till godo.

And off we go:

Block 1, kl 10-16:
Första tiden flöt på väldigt bra.
Energin fungerade, gick på valnötter och Vitargo Electrolyte+ var 20e minut. Samt en saltstick varje timme.
Anna langade och jag tog emot, ingen stress och jag hade bra flyt.
Värmen kändes men var inte så farligt.
Folk sprang hiskeligt fort.
En norska, som iof klev av efter 60 km tror jag.
Ken från IF Linnea sprang om mig jag vet inte hur många gånger.
Jonas Svensson höll kanonfart.
Norrmännen, Björn Tore, Peter och gänget hängde ihop i början.
Frida tuggade på som ett lok, alltid med ett leende på läpparna och en peppande kommentar när hon passerade mig.
De första tre timmarna gick väldans fort och sen skulle jag ta en kort paus för ryggresningar och stretch av sätet. Nice.
Pigg och glad fortsatte jag.

Block 2, kl 16-22:
Dags för vändning efter de första 6 timmarna.
Personligen gillar jag att springa åt det första hållet. Men men, man kan inte få allt här i världen.
Vid 6h fick jag en proteindryck och gick ett halvt varv.
Därefter gick jag över till att äta gel och dricka vatten.
Gelen var god och vattnet var svalt.
Sprang lite fler gånger på toa än vad jag hade planerat, hmm, ngt att fundera på till nästa gång.
Hälsningar ropades ut i högtalaren, varannan var till Frida :) jag sprang mest med min egen musik, nynnade med lite och hade det rätt bra.
Planen var att springa 57 km på vardera de första två blocken.
Första gick bra och jag låg enligt plan in i andra blocket också.
Det var varmt, men jag sprang med en blöt handduk över axlarna samt blötte ner axlarn, midja och huvud. Det funkade.

En gång när jag var på toa satt jag nog för länge för plötsligt fick jag kramp i baksidan av högerbenet.
Saaaataaaan.
Haltade ut från toan och bort till supporterlängan och härliga Monica, som genast åtgärdade det genom att våldföra sig lite på min kropp.
*Thankyou*

Jag åt en "grönpåse" (frystorkad mat, lappskojs) när klockan var 21, innan dess var jag inte hungrig, skönt. Enligt plan skulle jag ätit den vid kl 20 men sköt på det.
När tio timmar hade gått började jag må illa. Hmmm, ny upplevelse. 
Hade svårt att få i mig energin som Anna gav mig.
Vi hade en bra kommunikation och försökte med lite bars istället.
Det gick bra ett tag men till slut sprang jag intervaller mellan soptunnorna som stod längs banan.
Det fortgick i två varv.
Meddelade till Anna att jag mådde illa och seriöst funderade på att stoppa fingrarna i halsen och på så sätt tömma magen och börja om med energin.
Sagt och gjort.
Helsike, kaskadspya utan dess like, Anna trodde nästan att tarmarna skulle komma upp där ett tag.

Mådde mycket bättre efter det och började direkt försöka få i mig vätska, energi och salt igen.
Gick ett varv och började springa smått efter det.
Det tog ett tag men sen kände jag att jag var tillbaka.
Fick kämpa lite och låg ca ett och ett halvt varv efter schemat.

Block 3, kl 22-04:
Jag fick kämpa lite från och till men sen hittade jag flytet i löpningen igen.
Sprang mycket med musik, gick in i mig själv och fokuserade på en timme i taget.
Nu hade jag och Anna gått över till plan C, vilket innebar att få i mig energi överhuvudtaget.
Små bitar med bars, lite gel, mycket vätska.
Jag svettades som en tok och bad konstant om att få en nydränkt handduk.
Men det kändes ändå bra på något konstigt sätt.
Mycket känslor dök upp och jag kände mig otroligt tacksam.
Tacksam över det mesta; min underbara sambo, min familj, mina vänner, att jag kan springa överhuvudtaget, att Anna ville vara där och stötta mig genom dygnet, att folk hejade på mig, att Mia ropade att jag såg stark ut, att Frida log varje gång vi möttes (eller ja, hon passerade mig :) ), att Björn Tore gjorde tummen upp när jag hejade på honom.
Listan kan göras ännu längre.<3
Fick en hälsning av Kristina via speakern och började nästan lipa. 
Ja , ni hör ju vart känslorna transporterar sig under ett sånt här lopp.

Block 4, kl 04-10:
Sista vändningen och snart dags för frukost.
Gick ett varv och åt, hade lite svårt att få ner det och återlämnade halva till Anna.
Fick en kopp kaffe, vilket resulterade i en torr mun. Hmmm.
Delen uppe vid speakerbåset var otroligt varm, fick senare reda på att några av supporten som satt där tyckte att det var svalt och hade vridit på elementen, (jamen tack så j*kla mycket, tänk inte på oss som har sprungit i 18 timmar...)
Det var fortfarande varmt, men uthärdligt.
Jag drack mycket, nu körde vi på tätare energiintag än beräknat. Men jag var fortfarande låg efter kräkningen.
Toastoppen blev tätare och snart såg jag suddigt. 
Såg kanske 5 meter längre fram men efter det var allt blurrigt.
Fick order om att gå två varv, yes, ma'm.
Efter de två varven var jag otroligt frustrerad, trött och hade nära till tårarna.
All energi var som bortblåst.
Jag står vid bordet och förklarar för Anna vad som händer.
"Vill du sätta dig ner i 5 min?"
"Ja det vill jag"
Sätter mig ner.
"Vill du lägga dig?"
"Ja det vill jag"
Lägger mig ner.
Får en jacka över mig och vi bestämmer att jag ligger där i tio minuter.
Jag vänder på mig så jag ligger på vänstersidan och då smäller helvetet till.
Höftpartiet börjar krampa. 
Något så fruktansvärt.
Jag skriker gråter och vrider mig av smärta.

Detta fortgår och vill fasiken inte släppa.
Ont är bara förnamnet.

Får en stark saltgrogg (koksalt och vatten) av Rune som jag inledningsvis får i mig hälften av.
Lägger mig ner igen och höften fortsätter bråka.
Har ingen uppfattning om hur länge det håller på, men till slut lugnar det sig lite och jag kan prova att ställa mig upp.
Stå upp går bra.
Däremot kan jag inte lyfta högerbenet mer än ca en decimeter när jag sitter ner. Vänster är inga problem.

Lägger mig ner igen och börjar tänka, nu ser jag vettigt igen också.
Tar beslutet.
Anna kommer tillbaka och frågar om jag vill fortsätta.
Jag säger nej. Väljer att avbryta efter drygt 20 timmar och 17,8 mil.

Smärtan i höften var något jag aldrig känt förut.
Det är en sak för mig om huvudet säger nej, det har jag varit med om förut.
Eller om baksidan hade krånglat, det vet jag vad det är.
Men en ny smärta i höften som resulterar i begränsningar är inte värt att pressa vidare på.

Synen då?
När jag stannade var jag helt torr på huden, svettades ingenting.
Jag såg konstigt och hade dessutom sprungit på toa ofantligt mycket de senaste timmarna.
Förmodligen akut saltbrist.
Rune pratade om att det är hjärnans sätt att stänga av för att inte skada kroppen ytterligare. 

Istället för att springa hejar jag fram alla grymma löpare den sista tiden och får se:
- Björn Tore bli norsk mästare!
- Frida vinna överlägset samt sätta nytt svenskt inomhusrekord! 
- Coyntha genomföra sitt första 24hlopp!
- Barbro sätta personligt rekord och ta en tredjeplats!
- Janne springa över 200 km!
- Johan Steene springa 224 km och ta tredjeplatsen i herrtävlingen!

Det finns mycket att utvärdera och jag är revanschsugen som få.

- Energischemat var mycket tightare och striktare än jag haft tidigare, bra eller dåligt?
- Det här med värmen alltså, handduk funkade bra men det måste finnas ett smidigare sätt?
- Blir förbaskat kissnödig fastän jag inte dricker överdrivet, effekt av kompressionstights?
- Fötterna mådde kanon efter 20h, hädanefter är jag ett stort fan av Sportslick!
- Kommunikation är otroligt viktigt när det gäller support, Anna var fenomenal på detta!
- Saltsticks vs vanligt salt; oklart, men jag tycker mig ha fått mer effekt av vanligt salt?
- Vi löste magproblemen och jag kom tillbaka efter att ha kaskadkräkts! Ha alltså alltid en plan A, B, C och D.

Tack Norge för den här gången.
Nästa år står jag på startlinjen igen och innan dess är det många mil som ska erövras!

Ett stort tack till alla som var på Bislett och stöttade mig! 

Anna, hade inte klarat det så långt utan dig! <3


 The place where it all went down


Pretty in pink, laddad som satan. 
Men det blir inte alltid som man har tänkt sig.

Svensk palltrio! 

Grymma Frida Södermark! 

Otroliga Barbro Nilsson! 

Awesome Johan Steene 

Herrtrion