tisdag 18 oktober 2016

Min största motståndare

Jag är en tävlingsmänniska.
Det har jag alltid varit, så länge jag kan minnas.
Dock har jag aldrig varit speciellt bra på någonting.
I min ungdom vann jag inga tävlingar.
Men mina föräldrar uppmuntrade mig att hålla på ändå, så länge jag tyckte det var roligt och jag ville tävla så ställde de upp med allt runtomkring.

Detta avsaknad av resultatmål har gett mig väldigt mycket.
När jag ska tävla, är det jag själv som är största motståndaren.
När jag ställer mig på en startlinje har jag bara en sak i huvudet; att göra mitt bästa. Annars har jag inget där att göra. Det spelar ingen roll om det är något jag aldrig testat förut, eller något som är hemvant och bekant område. 
Att bara "springa igenom" ett lopp, det är inget som funkar för mig. 
Jag tar det jag har, för den dagen, och gör det bästa av det. Sen får jag utvärdera efteråt.

Resultatmål, det innebär att vad andra gör påverkar mig. Det kan jag ändå inte göra något åt. Jag är mest nöjd, när jag känner att jag har gett allt. Sen om det innebär att jag hamnar på 143e plats eller vinner, spelar faktiskt mindre roll. Att känna att jag har gjort allt, det är värdefullt för mig. Sen går det ju inte att göra något åt andras resultat och vara upprörd över att "någon annan" har sprungit snabbare, eller vad det nu gäller. Har jag gjort allt jag kunnat så räckte det till en viss placering, så är det bara.

Det är därför jag inte gillar dessa "om".
"Om vädret inte hade varit si och så."
"Om inte sportdrycken hade gett mig magproblem"
"Om jag inte hade siochsådär och fan och hans moster."

Om existerar inte i resultatlistan.

Nu på lördag står jag på startlinjen i ett internationellt mästerskap.
Det är stort, det är det.
Men ändå så tävlar jag mest mot mig själv. Om jag når mitt egna mål, så kommer det att räcka långt. Når jag inte mitt mål så kommer ingen vara så besviken som jag. Men har jag gjort det jag kan med det som jag har (och det som händer, det hinner hända mycket på ett dygn), så vet jag att jag kommer vara nöjd. 
Det är jag som lägger den största pressen på mig själv. 
Det är ingen annan som har rätt att göra det.

Jag är förberedd.
Jag är stark.

Nu vill jag att startskottet ska gå så att jag kan påverka resultatet.

#4dayslefttoeuropeanchampionship3dayslefttohardenthefuckup


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar