Klara, färdiga....

*Chop chop*.

Ryggsäcken är packad.
Benen är epilerade.
Tävlingskläderna är framlagda och jag har tillochmed redan satt fast chipet på skon.

Jag är väl förberedd.
Har ju tillochmed druckit rödbetsjuicen :)

Planen imorgon är att gå all in.
Jag kommer ha klocka men jag kommer inte springa och titta på den varje kilometer.
Jag ska göra det väldigt enkelt. 
Jag ska springa så fort jag bara kan med den dagsform som infinner sig och sen får jag se hur långt det räcker.
Jag ser fram emot att susa (ok, det KÄNNS som man susar, iallfall stundtals) fram genom Stockholm och njuta av att jag kan springa och kan pressa mig. Det är inget man ska ta för givet och tacksamheten är stor i hjärtat.

Klädsel kommer att bli:

The outfit

- Vitt/rosa linne (mest vitt) från Trimtex
- Korta svarta tights från Craft
- Rosa kompressionstrumpor från CEP
 Samt springskor från Asics och brillor från X-kross.

Ser ni mig så måste ni skrika för allt vad ni är värda.
Jag går mot sub 3.15 (egentligen sub 3.15.38 som är nuvarande pers) och jag kommer behöva all hjälp på vägen! :)

Nu kör vi.
No turning back.

Till sist;
Don't forget to be awesome!

Tror funktionärerna som satte upp denna har fått banprofilen lite om bakfoten...

Oh yes we are

"Skriv ditt bästa tips för att "better your best" "

 
 

Kittad och klar

Igår hämtde jag mina nya snajsiga X-kross som jag vann på TEC. Jag valde rosa bågar och en något reflekterande lins.
Kommer passa perfekt till mina rosa strumpor och rosa sportbh på lördag.
Nu är jag kittad och klar. Fattas bara en nummerlapp på bröstet.

I övrigt blir det korta svarta tights och på fossingarna sitter ett par Asics GT2000.
Jag kommer ha min gamla (rosa) mp3 ifall jag skulle falla ner i en svacka och behöva lite extra pepp. Det är alltid lika skönt att dunka "Kickstart my heart" uppför Västerbron.

Den här sista veckan har jag bara sprungit en gång. Jag fick med mig en kollega runt Kungsholmen i måndags, 2 km uppvärmning sen blev det varannan kilometer i 4.30fart.
Det var skapligt varmt och mina ben var fortfarande sega från dagen innan då jag sprungit 10x800m på Södra IP i Skövde.

Men men.
Jag känner mig pigg och alert i kroppen och dagens sovmorgon var precis det jag behövde.
Det är hög tid att äta lite mera, dricka lite mera och nu sista dagarna bara komma i form rent mentalt.
Jag har redan sprungit banan flera gånger i huvudet. Visualisering.

R ska ut och golfa idag och jag ska umgås med syster och gosigaste lilla Klara. :)

Igår köpte jag den däringa rödbetsjuicen :) hehe, det är ju fortfarande som att dricka jordkällare men det går ner.

Imorgon blir det morgonjogg runt sjöarna och sen ska jag hänga med bästa Anna G för att hämta nummerlapparna, dricka lite kaffe och ladda upp i allmänhet.

:)

 

 

 

 

 

Pink. As they should be :)

Såhär tycker Klart.se om lördag: Lördag, 31 maj: klockan Väder Vind: Medel Byar Nederbörd Molnighet Sannolikhet för åska Relativ fuktighet Lufttryck 00:00 9º 4 m/s 10 m/s 0,9 mm 100% Ingen 98% 1013 hPa 01:00 9º 4 m/s 9 m/s 0,9 mm 100% Ingen 98% 1013 hPa 02:00 9º 4 m/s 8 m/s 0,9 mm 100% Ingen 99% 1013 hPa 03:00 9º 4 m/s 8 m/s 0,3 mm 100% Ingen 98% 1013 hPa 04:00 9º 4 m/s 9 m/s 0,3 mm 100% Ingen 98% 1012 hPa 05:00 9º 4 m/s 9 m/s 0,3 mm 100% Ingen 98% 1012 hPa 06:00 9º 4 m/s 9 m/s 0 mm 99% Ingen 97% 1012 hPa 07:00 9º 5 m/s 10 m/s 0 mm 98% Ingen 96% 1012 hPa 08:00 10º 5 m/s 10 m/s 0 mm 97% Ingen 95% 1012 hPa

Lördagens prognos enligt yr.no:

Lørdag, 31.05.2014

Tid	Varsel	Temp.	Nedbør	Vind
kl 0–6		11°	0,3 – 1,0 mm	Lett bris, 4 m/s fra nordvest
kl 6–12		10°	0 – 0,2 mm	Flau vind, 2 m/s fra vest-sørvest
kl 12–18		15°	0 – 0,8 mm	Lett bris, 4 m/s fra nordvest
kl 20–2		12°	0 mm	Flau vind, 2 m/s fra sør

SMHI.s åsikt:

Lördag 31 maj			Detaljerad tabell
02.00		9°		NV 4  (8) m/s
08.00		10°		NV 5  (10) m/s
14.00		14°		NV 4  (12) m/s
20.00		14°		NV 2  (6) m/s

4 dagar kvar

Om fyra dagar är det Stockholm Marathon! :)
My favourite.

Jag har växt upp med Sthlm marathon och det är alltid en speciell känsla när loppet närmar sig.
Förra året var det ju 10-årsjubileum för min del :) hehe, det var roligt. Men att springa utklädd är något man (jag) kan ägna sig åt vid jubileum, alltså inte varje år.

För två år sedan var det perfekt temperatur enligt mig ;) och då persade jag också.
Då sprang jag snabbt.
Jag minns känslan.
Hoppas att få återskapa den på lördag.

Då ska jag springa för allt jag är värd.
Satsa.
Kötta.

Last year

Men hur det än går så vägrar jag låta några negativa tankar förknippas med Stockholm marathon. För det är inte värt det.
So what om jag inte springer på 3.15?
Inget ont kommer att hända.
Dessutom är jag inte riktigt tränad för att springa fort på marathon just nu.
Men jag ska banne mig ge det ett förbaskat bra försök :)

Idag skulle jag ha köpt rödbetsjuice.
Bara det att jag glömde att vi skulle ut och äta med jobbet.
Blev ingen rödbetsjuice.
Imorgon kanske.
Eller så går det lika bra ändå :)

Jag är ledig torsdag och fredag, det tror jag är bra. 
Komma ner i varv lite och känna lugnet så att jag är riktigt taggad på lördag!





2012-års resultat och mellantider nedan.

Persondata detaljer

Person

Namn	Maria Jansson (SWE)
Förening/Ort/Land	Team UltraSweden LK
Startnummer	9410
Antal tidigare lopp	8 Se tidigare resultat >
Kön	Kvinnor
Län
Född.	85

Totalt

Placering	62
Placering (Åldersklass)	50
Totaltid (Netto)	3.16.35
Totaltid (Brutto)	3.17.37
Genomsnittsfart	04.40 min/km

Mellantider

Split	Klockan	Tid	Sträcktid	min/km	km/h	Plac.
5K	12.24.02	0.23.00	23.00	04.36	13.05	118
10K	12.47.26	0.46.24	23.24	04.41	12.82	116
15K	13.10.23	1.09.21	22.57	04.36	13.07	108
20K	13.33.10	1.32.08	22.47	04.34	13.16	100
Halvmaraton	13.38.18	1.37.15	05.07	04.41	12.85	101
25K	13.56.32	1.55.30	18.15	04.41	12.84	96
30K	14.19.51	2.18.49	23.19	04.40	12.87	88
35K	14.43.59	2.42.57	24.08	04.50	12.43	73
40K	15.07.27	3.06.24	23.27	04.42	12.79	65
Sluttid	15.17.37	3.16.35	10.11	04.39	12.94	62

Vägen mot "Anna-Laurell-armar"

...började idag.

Imorse hade jag bokat date med en kollega som håller på med thaiboxning och har gjort så i många år.
Han är alltså; stark, kvick och stryktålig med en hög reaktionsförmåga.
På sätt och vis motsatsen till det jag är :)

Hursomhelst. Jag resonerade så att jag har aldrig varit i slagsmål (vilket i sig är en bra sak) men samtidigt har jag ingen aning om hur jag skulle reagera om jag t.ex. skulle bli överfallen (förmodligen försöka springa) så det kunde vara bra om jag lärde mig att slåss.

Samtidigt som det är grymt bra träning nu när jag har tänkt att jag ska skaffa mig såna armar som Anna Laurell har ;)

När jag läste till officer körde vi iochförsig en 4-blockskurs i Kravmaga, men det börjar bli några år sedan nu.

Inledningsvis gick vi igenom; 
- Grunder i slag och sparkar
- En cardiodel med fokus på tempo och aktiv vila (armhävningar med boxhandskar på sig är inte det lättaste)
- Serier med sammansatta tekniker
. Avslutningsvis en sparringdel.....

Jag tyckte jag skötte mig rätt bra fram till sdet blev någon som slog tillbaka.
Helt paff.
Visste inte riktigt vad jag skulle göra när jag hade fått en smäll.
Reaktionsförmågan är hos mig som löpare, inte på topp.
Det mesta jag behöver reagera på är när någon håller ut en vattenflaska till mig eller om jag ska besluta om jag vill ha en blåbärs- eller äppelgel.
Något att öva på alltså.

"Jag kommer att slå dig om du sänker garden så du får känna hur det känns, men jag tar det lugnt."
Eeeeeh, japp.
Om det där är lugnt så vill jag inte veta hur hårt han slår när han går på max.
Men jag fick in några hyfsade träffar och några sparkar satt rätt bra i mellangärdet också.
Dock fick jag själv några knockar i mage och på snoken.

Sjukt bra pass som landade på ca 70 min (dessutom i pulszoner jag inte är en frekvent besökare i) och jag svettades säkert två liter.

There's more to come from this little ultralöpare, nu fortsätter vi på här spåret!
Dock anar jag en viss träningsvärk imorgon. *Lovely*


"Never give up. Great things take time." - Michael Jordan

Ikväll somnar jag ovaggad

Veckan började inte på topp.
Två dagar av stress, inställda möten som sabbade resten av mitt schema samt ett mindre roligt besked tog ner min energi och humör rätt rejält.

Imorse när jag vaknade kände jag dock att det fick vara nog.
Solen sken från en klarblå himmel när jag rullade till jobbet och idag SKULLE det där intervallpasset jag hade omdirigerat, bli av, samt att dagen skulle fortgå utan stress eller irritation.

Sagt och gjort.
Jag försökte ragga sällskap (under de 18 månader jag jobbat på Karlberg blev det första gången någon ville hänga på mig när jag erbjöd ett löppass) och fick med mig två kollegor.
Vi joggade bort mot Kristinebergs IP och jag kände redan att det skulle bli varmt. Hade för säkerhets skull tagit med mig en flaska med dubbel laddning sportdryck. 
Det visade sig vara ett väldigt bra val.

10x800 m i lite-snabbare-än-tänk-marathonfart var planen, två set om 5 st och 200 m gå/joggvila mellan.
Målet var att hålla ett jämnt tempo och ändå känna att det fanns lite kvar att ge.
Första 5 gick hyfsat. Vi låg på 3.26 på 800m vilket är ca 4.12/km. 
Bra.
Jag försökte fokusera på steget och hållningen hela tiden och jag tyckte själv att jag hade en bra frekvens genom alla intervaller.
Jag trodde inte att andra omgången skulle gå lika bra men det gjorde den.
Det höll hela vägen och det var tre trötta officerare som joggade tillbaka till Karlberg.
Lite stretch på det och sen dusch och fylla på med lunch efteråt.
Snajsigt.

Jag lyckades dessutom få lite ränder, tack solen :)

Som sagt, ikväll somnar jag ovaggat och jag hoppas på en djup natts sömn, för imorgon bitti är det box-pass med en kollega som gäller.
Han ska lära mig att slåss.

Sen sa jag att jag ville skaffa lika snygga armar som Anna Laurell har.
Det kunde han däremot inte lova men vi skulle göra ett försök :)

Svettigt värre!

Jesus alltså, det verkar som om sommaren har kommit.
Jag som spenderade större delen av veckan i övre Norrland där det var +5 blev jag rätt förvånad när jag klev av planet i fredags eftermiddag. 19 grader!!!

Idag hade jag löpardate med fina Anna G.
Korta tights, linne och mina snajsiga X-kross såklart. Smorde in mig med solskyddsfaktor 20 (jag är vis av erfarenhet) och så gav vi oss iväg.
Jag tog inget vätskebälte då vi bara skulle springa ca 15 km.
Oj vilket misstag.
Som tur var hade Anna en flaska med sig som jag snällt fick snylta av.

Redan innan vi hade hunnit 3 km tog jag av mig linnet då jag höll på att flyta bort.
Värmen kom som en smärre chock och huvud och kropp kändes tunga och kokheta.
*phiew*

14 svettiga kilometer senare var jag hemma.
Under eftermiddagen har jag bälgat i mig vatten och tog en timmes tupplur på soffan. Huvudvärk.
Om vädret ska fortsätta här är det nog dags att köpa hem en laddning Resorb.

Varför kan jag och värmen bara inte komma överens???

Hämtade ut lite ny läsning igår också. Ska bli rackarns intressant :)

Tim Noakes forskning om vätska vid uthållighetsidrott, ska bli synnerligen intressant

Styrketräning och navelludd

Jag "höll på" med styrketräning ett kort tag (när vi bodde i Skövde), seriöst, anlitade en PT och hela grejjen.
Benböj med spänsthopp, upphopp, häckhopp, chins, marklyft, stöt och massa andra coola grejjer. :)

Sen fick jag jobb i Stockholm, vi flyttade och hela styrketräningsgrejjen rann ut i sanden efter några månader.

Lite trist för jag tror att med rätt övningar skulle jag kunna dra mycket fördelar av det.

Min kusin Martina är ju en cool PT ("jag är också PT") :) hehe, och har snällt lovat hjälpa mig med ett lite enklare program.
Jag lovade mig själv att efter TEC att jag skulle ta tag i det...........det är på gång :)

Idag för övrigt, fick jag för mig att det var en bra dag för styrketräning. Phiew.

Värmde upp med lite rörlighet med pinne och böj och lyft med endast stång och sen körde jag 5x5set med tung stång och 10 kg på stången.
Lade på lite mer vikt och körde 4x4 set med 15 kg på stången.
Redan där kände jag nästan träningsvärkens intågande.

Fortsatte med lite marklyft, nästan inget på stången, fokuserade mest på att få in tekniken igen. Den satt där någonstans och konstigt nog kändes det bra.

Efter det körde jag lite balans med Draken och lite varianter av Woodchopper på ett ben.

Resten av eftermiddagen/kvällen har jag strosat runt i Boden, det tog inte så lång tid, och därefter pillat naveln på hotellrummet.
Jag känner redan träningsvärken i antågande.

Imorgon är det dags för summering av kandidaterna och därefter styr vi kosan mot Stockholm igen.
Wheeeeeey!

Syrran mms.ade mig idag, hennes barn hade haft springtävling på dagis.
Stolt moster! <3

Bilden har absolut inget med texten att göra. Men den var söt :)

Windy in the north

Denna vecka är jag på tjänsteresa i Boden.
Jag och några kollegor genomför professionsintervjuer med sökande till Officersprogrammet.
Det är sjukt roligt och intressant men det tar rejält på krafterna.
I stridspar så intervjuar vi tre individer/dag. En intervju tar ca 1,5 h och jag har varit rejält trött på kvällarna.

Igår fick vi en timme fri innan lunch. Det var sol ute och jag såg fram emot en timmes distans i solskenet. När jag skulle byta om upptäckte jag dock att jag hade lagt ner en löparkjol istället för mina 3/4tights från Nike......
Det blåste ute och var rätt kyligt så springa i kjol lockade inte.
Det blev löpbandet på I19.s superfräscha gym istället.

Trots att det gick lätt och smidigt att springa så förundras jag alltid över hur mycket längre en timmes löpning på löpband känns. Svetten rann som vanligt och jag var nöjd efteråt.
Sen gick jag på Inter Sport och handlade mig ett par tights.

Idag blåste det ännu mer men jag ville verkligen springa ute.
Gav mig ut runt en av sjöarna nära stan. Värmde upp två kilometer och därefter körde jag 1000m tempoökningar. 4.20, 4.19, 4.14, 4.20. Sista sträckan fick jag rejäl motvind som sänkte farten betydligt. Körde 500m joggvila emellan och strävade efter en hög frekvens på benen och ett fint steg. 
Jag är ju inte jättevan att springa fort så jag måste fokusera än mer på tekniken.

Eeeeeeeeeeegooooo

Det är intressant det där med att springa fort.
Det skrämmer mig nästan mer än att springa långt.
Erbjud  mig en sträcka på x antal mil, inga problem.
Erbjud mig en kortare sträcka på en snabb tid, phiew, då går pulsen upp :)

Det är inte så konstigt egentligen.
Jag ligger normalt i en helt annan pulszon och kroppen är helt enkelt inte van att springa snabbt.
Men det ska bli väldigt intressant att se vad som kan ske med den här kroppen genom lite tempo- och marathonspecifik träning :)

En kollega frågade mig om jag numer skulle springa lite mer "normala" distanser.
Nä, det är inte aktuellt svarade jag.

:)

Tack för idag benen, det gjorde ni bra :)

När det inte funkar

I helgen var jag i Skåne och hälsade på min fina vän Isabelle.
Hon bjöd på räkor och hotellövernattning :)

På lördagen skulle jag köra intervallpass på gymmet på hotellet, det blev löpbandet.....inte min bästa vän men what to do.

Värmde upp, tänjde och var inställd på att köra tusingar.
Tänkte att ner mot 4minutersfart  blir bra.
Två stycken senare och jag höll på att kräkas.
Temperaturen i rummet påminde om ett tropiskt land inkapslat i en liten liten box och fötterna höll på att brinna upp.
Jag hällde i mig lite kall Mountain Dew och joggade mina 500m mellan seten och tänkte att det iallafall var nära till papperskorgen.

Påbörjade nästa tusing (14km/h, ingen aning om vad det blir i minutfart) och när jag kom halvvägs tog det helt enkelt stopp.
Det fanns ingen energi i benen och huvudet kändes som det skulle sprängas.
Mindre kul känsla.

Jag stannade helt sonika bandet och ägnade kommande minutrar till att återfå andan och synen.

Satte mig på en matta och tänkte att jag kör väl lite bålövningar och rörlighet.
Då upptäcker jag att tightsen har spruckit.
Mina fina kompressionstights från CW-X som jag köpte i New York.
Nu brister nästan hjärtat.

Först skiter sig intervallerna och nu går kläderna sönder!

Jag stretchade, duschade och tillbringade sedan en timme i bubbelpoolen i ett försök att analysera och lugna ner mig.

Först blev jag arg och ledsen för att jag inte fixade intervallerna. Sen ångest.
"Herregud, det är ju marathondags snart!!!"
Hur tusan ska det gå om jag inte ens kan springa tre intervaller i 4minutersfart????













Vet ni vad?

Det kommer gå hur bra som helst.

Det är inte meningen att man ska inte få "ångest" eller ont i magen eller något att tokigt för att ett pass har gått på r*ven.
Det är inte ok!
Man ska inte få ångest över hur ett lopp ska gå, som inte är idag, där och då!

Och egentligen, hur ska jag kunna springa i 4minutersfart när jag varken har tränat på den frekvensen eller det tempot speciellt mycket den senaste tiden.

Jag har sprungit marathon på 3h 16min och 28 sekunder.
Det kan jag göra om.
Och det tänker jag göra.

Ny dag, nytt lopp.

Och lördagens pass, det slänger jag i soporna, lägger på locket och glömmer bort.




So what?
I'm still a rockstar!

Gävle halvmarathon 2014; My side of the story, eller; Att försöka springa kort och fort

Lördag morgon satte jag och Anna G oss på tåget mot Gävle.
Dagens aktivitet var Gävle halvmarathon. 
Jösses så längesedan jag sprang ett halvmarathon...
Det där med att springa kort och fort har ju aldrig riktigt varit min grej, men vad tusan, jag var glad i hågen och raceday is happy day och jag skulle garanterat få slita på ett sätt som jag inte var van vid.
Ny dag, nytt lopp.

"Nothing good ever came out of comfortzones"

Väl framme vid Läkerol Arena hämtades det nummerlappar, vi mötte upp resten av familjen Jansson (två systrar, två svågrar, mamma och samtliga syskonbarn) och sen var det dags att värma upp.

Shit, värma upp inför ett lopp, det gör man ju vanligtvis de första timmarna.

Dags att få det där ur skallen nu.

Klädsel för dagen var; linne, korta tights och kompressionsstrumpor (såhär i efterhand hade jag nog kunnat strunt i kompressionsstrumporna då jag enligt rutin tyckte att det var något varmt...)

Jag tuggade av någon anledning på ett koffeintuggummi och tyckte det var en bra idé att hugga min vassa tand i läppen och sen spottade jag blod nästkommande tio minuter....

Startskottet gick och vi sprang iväg. Försökte hitta ett bra tempo men enligt rutin startade jag alldeles för fort och gjorde den första kilometern på 4 minuter (men det var nerförsbacke i 300m först).

Km 2 gick svagt uppför, likaså halva km 3 och sen var det platt innan det sluttade nerför vid km 4. Då hade jag kommit in i en bra fart för mig och jag tyckte det var (hyfsat iallfall) bekvämt att tugga på i 4.30-fart där det var platt.

Det var många skarpa svängar på banan där jag tappade fart och några korta uppförsbackar där jag direkt kände att farten avtog.

Vid km 7 kom vi ut på en lång cykelväg och där blåste det rejält.

Vid 8,5 km började det gå uppför och sen kom det en rejäl backe innan det var dags för ett varv på Gunder Hägg-stadion och så ut ett varv till.

Backen upp var riktigt tung för min del.

Kombinerat med blåsten så kändes det som jag knappt tog mig framåt.

10 km avverkades på 46 minuter. Halvan har jag ingen koll på.

Jag rullade nerför backen och det var tur att det var nerför för det var tunga ben som tog mig framåt nu.

Följande två kilometer var rejält tunga, fältet hade spridits ut ännu mer och andra varvet var i princip sololöpning.

Snirklade mig fram och farten hade som sagt sänkts. Nu snittade jag på 4.45-4.50.

Segade mig fram på den sega cykelvägen och nu var det bara strax över 2 km kvar.

Backen kändes något lättare andra gången konstigt nog och nu var det inte långt kvar.

När jag svängde in på stadion hörde jag någon i nacken och en snärtig tjej sprintade förbi mig.

"Satan" tänkte jag. Men det var inte så mycket att göra åt, jag hade inget kvar att ge.

In i mål och ytterligare tre meter och ner på marken. 

Fy saaaaaatan så jobbigt.

Klockan stannade på 1.40.26 (gps.en visade dock 21 287 m) och således inget pers och tyvärr inga nya Asics DS Racer.

Men jag hänger inte så mycket läpp för det.

Det är bara tre veckor sedan jag sprang TEC och tempoträningen har lyst med sin frånvaro under en längre tid.

De här benen är inte så bra på att springa fort. Men det går nog att lära de, hoppas jag :)

Anna G joggade in på 1.43 (alltså medan jag fortfarande låg på marken och försökte hämta andan), den damen födde alltså tvillingar i november förra året och har redan sån kapacitet!

Mina fina systrar sprang också halvmarathon för första gången på länge och jag var tokstolt när de vackert seglade in på stadion (Anna födde barn i december och gjorde alltså nu halvmarathon!).!

Efter dusch och kramkalas åkte familjen Jansson tillbaka till Borlänge medan jag och Anna tog oss ner på stan, beställde in god mat, delade på en flaska vin och analyserade loppet innan tåget tog oss tillbaka till Stockholm.

Gävle halvmarathon kommer hädanefter att bli tradition!

Tågresa, tävling, mat och vin.

Sen ska jag banne mig springa fortare nästa år! ;)

SKÅL! :)

Testar kameran på nya fååånen