torsdag 21 januari 2016

Don't be upset by the results you didn't get with the work you didn't do

Under förra veckans möte med coachen kom vi överens om att jag skulle öka tempot något.
Anledningen; att jag kände mig lite för pigg....
Framförallt skulle jag öka tempot på mina distanspass. Skillnaden ner till mitt långpass-tempo var inte stort, då är det dags att ändra på något.
Därför pressar jag mig lite till på distanspassen med början i tisdags då jag träffade Lisa Ring, en talangfull ung löpare från Linköping som pluggar till idrottslärare på GIH.
Vi sprang och pratade i 75 min och när kilometerna passerade förbi fortare än vanligt så blev jag glad. Det bevisade bara att jag faktiskt har legat och fegat lite....

Det är ju det som är grejen, det blir aldrig lättare att bli bättre. Jag kommer aldrig kunna öka mitt bekväm-tempo om jag inte tränar på det.

Men en gång är ingen gång sägs det så när jag klev upp på bandet idag var jag beredd på att jag skulle få kämpa. 
Den ena faktorn var värmen, det var bra varmt i gymmet, (enligt mig iallafall, förmodligen var det minusgrader...)
...jag tycker om att springa i värme , jag är bra på att springa i värme.
jag tycker om att springa i värme , jag är bra på att springa i värme.
...jag slog bara tillbaka..

Hursomhelst, jag joggade en halv kilometer innan jag vred upp tempot lite och tuggade klart mina 80 min.
Det gick bra, men det tog.

You have to work for it!!!

Tre dagar kvar på veckan och tre pass kvar att träna.
Imorgon styrketräning, lördag långpass, söndag långpass.

Ett steg i taget.
En kilometer i taget.

Hittills denna vecka har det blivit fyra löppass (varav ett återhämtningspass, två distanspass och ett tempopass) och ett styrke-pass.
Benen är lite trötta, därför ligger jag på soffan ikväll och kollar på actionfilm medan R är ute med sina pojk-vänner.

Jag behöver det.
Egen tid.
Sen behöver man alltid actionfilm.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar