Samtliga erfarenheter och tips nedan är helt och hållet utifrån MITT perspektiv och vad som funkade för mig.
I min firma brukar vi köra på börja med, fortsätt med, sluta med.
Men idag kör vi på före, under, efter samt en övrigt-kategori:
Redo?
Före:
Det bästa sättet att komma till en tävling är ju att vara så väl förberedd som möjligt. Inför Bislett fanns det ingen anledning att inte vara i toppform. Jag såg till att:
- Äta bra mat. Det gör jag till 93% i vanliga fall, men de sista veckorna blev ännu viktigare.
- En lång "vit" period inför loppet. Ett glas vin till maten då och då hade förmodligen inte gjort någon skillnad rent fysiskt men mentalt var det viktigt för mig att veta att jag hade gjort allt jag kunde för tillfället.
- Omge mig med energigivande människor sista tiden.
- Lämna jobbet på jobbet när jag gick hem
- Sova en eller två timmar extra per natt
- Dricka lite mer vatten/dag än normalt
- Lugna ner mig själv och påverka det som går att påverka och acceptera resten.
- Hålla sig lugn även fast SL och SJ gjorde sitt bästa för att skapa en jäkla fredag åt mig
- Bädda för supporten. Tydliga instruktioner och schema som gjorde det lätt för Helen att veta vad hon skulle langa och vad hon skulle säga.
Under tiden:
- Plan A, B, C och FUBAR. Vad gör jag om? Att hela tiden ha en omfallsplanering.
Min originalplan höll i 4h. Just saying. Att tänka i termerna, vad gör jag om X händer?
- Fokusera på mitt eget lopp. Inget fick komma inom min bubbla. Andra fick göra vad de ville. Du kan aldrig påverka vad andra gör.
- Ta hand om situationer som uppstår. Agera.
När jag vid 4h kände att något var konstigt och jag sa till Helen att jag ville kräkas var det ord och inga visor som kom tillbaka. "Jamen gör det då." Sen väntade hon utanför med vatten. Ny situation, ny åtgärd.
- Lev i nuet, acceptera nuet och agera med det du har. Det som är viktigast i den situationen. Ok, nu har kräkts. Då är systemet nollställt och jag behöver framförallt få i mig vätska. Små klunkar med saker som är snälla mot magen och som återställer balansen. Ok, nu har jag en blåsa. Gör den så ont så att jag inte kan fortsätta? Ja?: stanna, av med strumpan, punktera blåsan, ny strumpa, på med skon och så iväg igen. Nej? Fortsätt spring. Tänk aldrig om. Det finns inga om i 24h-lopp, bara konsekvenser av utföra aktioner.
(När jag sprang 24h-VM för första gången hade jag världens största blåsa på tån men Kristina vägrade låta mig stanna för hon trodde jag ljög för att få sätta mig ner. Till slut vägrade jag springa längre om hon inte lät mig stanna för att ta hål på den. Konstigt va? jag hade väl bara kunnat stanna själv? :) Det var en liten skitblåsa men satan så ont den gjorde.
Hursomhelst....
- Ät det som ger dig energi och som håller magen i schack.
Ska man springa 24h och vill springa långt så får man acceptera (tycker jag iaf) att allt inte kan vara gott. "Att inte vara sugen" är liksom ingen anledning till att inte få i sig energi. Gör en beräkning på hur mycket du behöver för en timmes löpning och kontrollera sedan vad som innehåller tillräckligt med energi samt vad du kommer att kunna äta i ett dygn (självklart kan det vara olika saker). Är det "vanlig mat" så är det väldigt bra. Är det gott så är det en fördel men inget krav.
- Visualisera och fokusera (återigen):
När jag hade det jobbigt fokuserade jag på de små sakerna: oh, snart är det bara 10 min kvar tills jag får bubbelvatten. Snart är det bara 40 min kvar tills jag får gå på toa. Kolla där, 1h kvar tills jag får min Fanta.
"I'm a tank!". När det var riktigt jobbigt föreställde jag mig själv som en stridsvagn som dundrade fram i en lerig skog, körde ner träd, svepte med tornet och helt enkelt bara plöjde framåt, no matter what.
Det hjälpte mig.
- Rutiner:
Allt från när man ska äta vad (magen och kroppen tycker om kontinuitet) till om/när du ska stretcha/stanna. Jag gick i "backen" vartannat varv från varv 2. Där aktiverade jag andra muskler och sträckte ut båda axlarna, sidorna och bröstryggen.
- Supporten:
Här finns det två alternativ. 1: Någon som kan ultra väldigt väl. Som vet vad som ska göras i olika situationer. 2: Någon som kan dig väldigt väl.
Jag valde alternativ nr2. Samt att det finns alltid otroligt mycket erfarenhet på plats vid så långa tävlingar. Sen har jag herr Larsson en tendens till att alltid dyka upp :) vilket jag är otroligt glad över.
- När allt känns skit och kroppen är trött, prova något annat. Rune skrek till mig vid 22.5 h att våga mig på en distinkt tempohöjning, då kunde allt släppa. Jag provade. Det funkade.
Efter:
- Har du gett allt så är det guld om någon hjälper dig till omklädningsrummet :) min kärlek till Janne och Helen som lånade ut sina armar till mig.
- Packa en påse med kläder att ha på efter (varma sådana, man fryser lätt när man har tömt kroppen på energi) och handduk och duschgrejjer. Det suger att behöva rota runt i en stor resväska efter sånt när man har sprungit i ett dygn.
- Skriv gärna ner detaljer för resväg hem (om du inte har skjuts), har du tid så reka dagen innan så du slipper gå fel.
- Ta ledigt från jobbet dagen efter. Kroppen behöver återhämta sig och sova.
- Kom in i rutiner så fort som möjligt. Mat, sömn, vätska.
- Cirkulation. Träna är uteslutet, men att röra på sig är bara bra för kroppen. Massera fötter och ben lätt om möjligt.
Övrigt:
- Sätt upp ett mål och håll fast vid det:
"Om man har ett mål som man vill nå och det bara är kroppen man har ont i , ja då är det ju bara att köra." - Tomas Wassberg. För att springa långt på 24h så kommer det att göra ont. Man bör känna sin kropp så att man vet när det är dåligt ont och det bara är ont. Om det är dåligt ont, så sluta spring. Det är sällan värt det. Om det bara är ont, fortsätt spring.
- Nöj dig aldrig!:
24h är 24h och det är inte slut tidigare bara för att du persar när det är 20 min kvar.
- Belöna dig själv, vila och var stolt!
 |
| Foto: Andre Fjarestrand Bratli |
 |
| Foto: Andre Fjaerestrand Bratli |
 |
| Foto: Andre Fjaerestrand Bratli |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar