är alla delar av en ultra, och förmodligen vad lördagens lopp kommer att handla om.
Svett - ja, inte så mycket att orda om.
Blod - möjligtvis men förhoppningsvis inte, men man vet aldrig om det är en nagel eller två som bestämmer sig för att inte vara med längre.
Tårar - de kommer förmodligen. Av ena anledningen (frustration, motivationsbrist, mental dipp, smärta) eller den andra (glädje, lycka, tacksamhet).
Detta blir mitt sjätte 24h-lopp.
Vilken skillnad det är på den Maria som kommer stå på startlinjen på lördag och den Maria som tillsammans med min fina Paula stod på startlinjen den där varma sommardagen i Hallsberg för 3 och ett halvt år sedan. :)
Jag ler vid minnet <3
Vann då gjorde Åsa Hällstorp på 202 km (har jag för mig). Hon var andra kvinnan (Torill var först) i Sverige att ta sig över den "magiska gränsen" 200 km.
Det var fantastiskt att se henne, vilket tryck, vilken skalle och vilken ödmjukhet! Hats of to her.
Nu tillhör jag själv skaran som har sprungit över 200 km på ett dygn.
Rätt ballt faktiskt!
Oj jag bara läser ditt inlägg och ser mig där!
SvaraRaderaPå startlinjen som nybörjare!
Men det ska bli kul!
Jag kommer att heja på dig varje gång du springer om mig :)
Vi ses i Oslo! :)
RaderaGalet starkt. Stort lycka till! Du är en inspirationskälla för oss vanliga dödliga som är skitnöjda över att nå upp till samma distans på en hel månad som du gör på 24 timmar. Fascinerande att läsa om dina bravader.
SvaraRadera