Vansbro marathon 2013 - my side of the story, eller, Det där med semester

Det där med semester...

Imorgon börjar min andra vecka av semestern.

Den första gick skrämmande fort.

Imåndags åkte jag med syster och svåger upp till Borlänge.

Måndag kväll blev grillning hemma hos storasyster, härligt med folk som har gräsmattor J

Tisdagen spenderades med syskonbarnen (1,5 och 4 år) på Leksands sommarland med alla dess begivenheter. Vi var 5 vuxna på 2 barn, hehe, då kunde man bytas av. Min lott föll på kanotpaddling, trampbåtstrampning, sjörövarlekar och hoppborgshoppning. Överkomligt J

Onsdagen gjorde jag i princip ingenting, förutom att läsa.

Sträckläste Patrik Sjöbergs bok ”Det du inte såg”, väldigt gripande och bra.

Nog för att han har gjort dumma grejer Sjöberg, men han har alltid stått för det.

På torsdagen var det sen dags för Vanbro marathon!

Tjosan, 95% terräng istället för de sedvanliga 95% asfalt som det brukar vara i marathon.

Jag hade bestämt mig för att vara nöjd om jag kom in uder 4h samt att jag gjorde mitt eget lopp.

Väl uppe i Vansbro möttes vi av en grå himmel. ”Utmärkt” tänkte jag. 15 grader varmt ungefär men ändå lite halvkvavt och klibbigt i luften.

Såg ingen jag kände förutom Kerstin från Akele som hade en kompis med sig också.

Starten gick och jag lubbade iväg (ok inte bara jag, de andra också).

Lite grusväg och sen in i skogen direkt.

Tassade på rätt bra och klockan pep för första kilometern. Redan?

Jag kom snabbt in i ett bra tempo och vi var några stycken som låg som på ankled där i skogen.

Jag hade vätskebälte med Vitargo, vatten, energybar och salt med mig. Visste att det skulle vara långt mellan vätskan i början och ville inte ta några risker. Började dricka va 25e minut men kortade ner det till var 20e efter ca 2 timmar.

Det var en rackarns fin bana som verkligen gick 95% i skogen.

Kerstin och hennes kompis (Gunilla?) hade försvunnit iväg tillsammans med en tredje tjej i början och de såg jag inte mycket av sen.

Jag hade två tjejer precis framför mig , en från Hammerdal och en från Örebro.

När vi passerade Eldforsen efter ca 15 km drog hon från Hammerdal ifrån i de backarna som följde.

Jag försökte hänga på ett kort ögonblick (göra mitt eget lopp?) men insåg snabbt att hon var för stark uppför.

Jag gick tillbaka in i min fart och hade hängt av mig Örebro-tjejen för tillfället iallafall.

Myr, hygge, skogsväg, stenar, stigar, rötter.

Allt fanns.

Det var förvånansvärt mycket folk ute och hejade och alla var glada och trevliga.

Man välkomnades till vätskestationerna där jag mest tog vatten och hällde över huvudet. Jag tyckte, även om det var ca 15-16 grader ute, att det var lite varmt.

När det var ca 12 km kvar hörde jag att jag hade någon i ryggen.

Men det lät inte som att det var en karl som flåsade, man hör ju liksom lite skillnad på andningar.

Då hade plötsligt Örebrotjejen repat sig och kommit ikapp.

"Nej nu jäklar, mig ska hon då inte förbi."

Jag visste att det var en vätskekontroll vid 11 km. Den låg uppe i en rätt brant backe.

Sprintade upp i backen och förbi vätskebordet, var rätt säker på att hon skulle stanna och ta dricka då hon inte hade något med sig.

Fortsatte att dundra på kommande kilometrar tills jag var helt säker på att jag hade hängt av henne.

"Muahahhahaha. Där fick hon"

Då fick jag se en av tjejerna som hade stuckit iväg i början.

5 km kvar.

"Men hallå där", trippade förbi henne i skogen och hon hade inget att sätta emot.

Härligt.

Kroppen kändes fräsch och jag höll överlag ett fint och jämnt tempo.

Nu var det inte många kilometer kvar.

Sista biten var man återigen ute och sprang längs med älven.

”Men vänta nu, vad är det jag ser?” En blond kalufs från Akele.

Tog fram det där sista lilla som man kan hitta när det bara är 1,5 km kvar.

Jag visste ju att det i så fall bara var två tjejer före mig.

1km kvar.

Hängbron över älven.

”Nu ökar du, du vet inte om hon har krafter kvar och kommer ikapp.”

In de sista 500 m på asfalten mot målet.

Wohoooo!!! En tredjeplats J

Jag höll huvudet kallt och det lönade sig J

Med en tid på 3.48.26 så är jag supernöjd!

Med tanke på att det var terräng är jag ännu nöjdare med hur bra kroppen betedde sig. Kände av fotlederna lite under den sista milen men inget som satt kvar efteråt.

Har inte kollat på mina kilometertider men det är egentligen oväsentligt med tanke på den terrängen, väldigt svårt att jämföra.

Resultat 2013

Nu är preliminära resultat klar. Kan bli någon mindre justering.

Plac.	Nr	Lopp	Å.Klass	Namn	Ort	Starttid	Måltid	Totaltid
### Vansbro Marathon - Kvinna ###
	29	43 km	K55	Kerstin Ekdahl	Mjölby	14:00:00	17:46:19	03:46:19
	57	43 km	K23	Johanna Morin	Frösön	14:00:00	17:47:57	03:47:57
	3	43 km	K23	Maria Jansson	Solna	14:00:00	17:48:26	03:48:26
	32	43 km	K40	Gunilla Ekholm	Mjölby	14:00:00	17:49:12	03:49:12
	5	43 km	K30	Anna Enders	Malung	14:00:00	17:49:15	03:49:15
				2012[Halvmarathon]: 02:01:33
	19	43 km	K35	Emelie Tillegård	Sunbyberg	14:00:00	17:51:12	03:51:12
	38	43 km	K40	Sara Richert	Örebro	14:00:00	17:54:20	03:54:20
				2012[Marathon]: 04:24:08
	30	43 km	K35	Linda Ryen	Karlskoga	14:00:00	17:57:17	03:57:17

Resultat lånad av vansbromarathon.se

Det var fler tjejer som sprang, men det blir så rackarns långt inlägg om jag skulle ta med alla J

Spank you and goodnight.

Hallonad

Det är tävlingsdags på lördag!
Har stundtals glömt bort det.
Skämtar bara, jag glömmer väl för tusan aldrig en tävling.

Det vankas Tjejmarathon, 53 kilometer på Roslagsleden.
Skojsigt :) Hoppas att bussen till Norrtälje går som den ska bara, annars blir det lite jobbigt.

Har ingen aning om hur det kommer gå.
Det ska springas - vilket jag är hyfsat bra på.
Lite i skogen, mycket på grusvägar - vilket jag också är hyfsat bra på.
Springa fort däremot? Mjaaaaaa, det får vi allt se.

Jag känner mig pluffsig, obra och väldigt seg.
Men vem vet, kanske ändras när jag väl får på mig nummerlappen....

Bajsar björnarna i skogen? ;)

Smygstartade infirandet av semestern med  lite av Brämhults Hallonad, rackarns smarrig och läskande.

Synd att det är socker i bara.

Men ibland får man det :)

Hallowed be the rain

Tog rundan runt Brunnsviken till jobbet imorse.
Rackarns skönt att komma bort från bilarna som normalt kantar min andra löpväg till jobbet.
Dessutom behövde jag endast vänta vid ett rödlyse :)

Det är tokigt varmt ute, phiew.
Men imorse regnade det! <3
Underbart.

Linne och korta tights, rygga med matlåda och andra väsentligheter, nya Bluetooth-Ipod-lurarna i öronen och så gav jag och Bruce Springsteen oss iväg.
Det var ändå 15 grader men så himla skönt med regnet :) en stor skillnad mot måndagens pass då det var helt vansinnigt tryckande varmt.

När jag kommit ett par kilometer ser jag ett kanda-gäss-par med tre fjuniga ungar som spatserar framför mig.
Eller rättare sagt, de är på väg över den stig jag springer på.
När jag är i höjd med de, de är ca 2 m till vänster om mig, ser jag hur en av (de vuxna) fåglarna breder ut sina vingar, börjar klappra med näbben och börjar flyga fort som satan (så mycket fart man nu kan uppbåda på 2m) mot mig.
Den. Attackerade. Mig.
I min förvåning fattade jag knappt vad som hände förrän jag kände fjädrarna mot baklåren.
Shit, jag fick lägga på en rejäl spurt och höll tummarna att den inte följde efter mig.

Om det är så djur reagerar när man kommer för nära deras ungar så är jag glad att det inte var en björn.

Nog för att det skulle vara lite väl otroligt om det gick omkring björnar vid Brunnsviken. Men i alla fall.

Ok, ovanstående är relativt otroligt.

Men överraskningarna slutade inte där.
När jag sprang under bron vid Bergshamra låg det helt plötsligt en man i sovsäck och sov på den smala ytan.
Jag tassade försiktigt förbi.

Skrapade ihop ganska exakt 13 km fram till jobbet.
Bra alternativ-morgon-runda.

Nu är det två dagar kvar till semestern.
Och jag kommer hinna allt jag behöver göra.
Tanken var att jobba undan det mesta och flexa fredag.
Det blir nog inte riktigt så.
Får nog vackert gå till jobbet på fredag, men jag vägrar resolut att jobba till 16.30 :)

Men lika glad för det är jag, men gladast är nog gåsen... (?)

En hattig och fnattig vecka

Veckan som gått:

- Måndag: rask promenad till jobbet, 6 km, rackarns fin morgon. Stelt och lite ont i ryggen, känns halvbra.

- Tisdag: Glad i hågen kör jag morgonlöpning till jobbet, ca 9,5 km. Inga känningar, fint och bra. Går till Maria K och får en kraniosakralbehandling.

- Onsdag: pigg som en lärka och ingen huvudvärk, halvlånga vägen till jobbet, 11 km. Ryggen mulnar på under dagen, satan så ont, har svårt att böja mig och att stå rakt (sicken bra blandning va).

- Torsdag: åker pendeltåg till jobbet, ont som satan men inte lika stelt som onsdagen. Svårt att hålla fokus på jobbet. Stretchar omfattande på kvällen samt kan göra små lätta övningar för inre bukmusklerna.

- Fredag:  Inte på långa vägar lika stel som på onsdagen. Glad och uppåt. Små övningar. Klarar tågresa, midsommarfirande och en natt i tält.

- Lördag: som fredag, tågresan hem känns fint. Gladare!

- Söndag: Gladast! Testar ett kort pass under eftermiddagen; jogg bort mot Hagaparken, några vändor upp på Hagatoppen, joggar hem, yogar 20 min.
Ryggen känns mjuk och smidig men lite känningar i högersidan, the old familiar place.

Nu går jag in i sista jobbveckan innan det är dags för 4 veckor semester (rackarns vad staten är givmild) :)
5 dagar till, kämpa kämpa ända in i kaklet :)

Biter ihop

Sitter vid matbordet, en kartong vindruvor, en flaska vatten och Gretchen Wilson ljuder ur högtalarna.
Rak i ryggen, avslappnad i axlarna och spänner de inre bukmusklerna.

Har ont i ryggen.
Förbaskat ont faktiskt.

Igår joggade jag till jobbet, en rackarns fin morgon.
Tranebergsbron bjöd på motsol, Kungsholmen på rödljus och Kungsholms strand en fantastiskt fin utsikt över till Karlberg.

Duschade, åt frukost och tog mig an dagen.
Mjahaaaaa.....
Kände igen den alltför välbekanta smärtan i ländryggen.
Det blir så ibland.
Har fortfarande, och kommer alltid ha, ärrvävnad från mitt diskbråck, som ligger och skaver och irriterar ibland.
Detta kan man underlätta genom regelbunden bålträning för att bygga upp musklerna runt omkring så att det skapas utrymme.
Det har jag slarvat med på sistone.

I tisdags var jag hos Maria K.
Där fick jag en kraniosakralbehandling. Något mysko men hjälper det så får hon göra i princip vad hon vill.
Denna behandling sätter igång en massa processer i kroppen och hon varnade mig för att jag kunde känna "gamla" smärtor.
Yepp, that I do.
Jag underlättar genom att rulla på spikboll, ligga på spikmatta, vila, dricka mycket vatten.

Huvudvärken försvann dock, den tackar för.
:)

Life ain't always sunshine and rainbows.

Jag och en av mina bästa, en kylig dag i Tallinn

<3

Jobblunch, Mediamarkt och ett kort äventyr i tunnelbanan

Jesus vilken dag.

Inledde med att jogga till jobbet, den halvlånga vägen, ca 9,5 km.
En rackarns fin morgon.
Benen travade på, inte speciellt fort men det är aldrig meningen på morgonpassen.
Dessutom har jag ju inte så mycket val på transportsätt nu i och med att jag är minus en cykel....

Eller ja, inledde dagen egentligen med att sova de sista timmarna på soffan.
Stackars R har ngn dum infektion i halsen, = snarkar väldigt mycket.
Man tröttnar på öronpropparna.
Vaknade ungefär en gång i halvtimmen och kl 3 insåg jag att om jag ska få sova något så är det bara att traska ut i vardagsrummet.
Somnade som en stock och vaknade sen när klockan ringde :)

På jobbet tog vi långlunch och gick hem till en av kollegorna (Hornsbergs strand) och grillade, rackarns trevligt :)

Jag flexade ut rätt tidigt och tog mig iväg till Maria K för behandling.
Inga nålar idag ;)

Traskade sedan vidare till Mediamarkt som dragit ut på mitt ärende (ny iPod) i 9 veckor.
Var skapligt trött på det.
Fick iallafall en ny och sen kompenserade de mig med ett par bluetoothhörlurar!
Min tidigare iPod blev fuktskadad när jag sprang, inomhus. Har man inte kommit så långt i tekniken att man uppfunnit vattentäta mp3-spelare än?
Hursomhelst ska dessa hörlurar och adepter vara ur-och-skur-täta och klara det mesta. Det återstår att se ;)
iPoden själv kan jag då ha i säkert förvar i ngn påse i fickan.

Döm om min förvåning när jag sedan tog rulltrappan ner mot tunnelbanan och hela stället slocknade och stannade.....
Inte så länge som tur var men lite skraj blev jag :)

Väl hemma har det tagit oss en stund att få över musiken från iTunes till nya poden. 
Apple är sådär användarvänligt måste jag säga. Men men.

Huvudvärken har släppt lite och är förhoppningsvis borta helt tills imorrn.

Joggar till jobbet också, den längre vägen runt Kungsholmen, imorrn, ngn som är sugen att hänga på? :)

One of those days

Måndag igen idag.
Endast denna och nästa vecka kvar på jobbet innan det är dags för semester.

Semester ja, ser fram emot den.
Ledig.
Dessutom har vi bokat 9 dagar i Kroatien.
Hyrt en lägenhet i Makarska.
Ska bli fantastiskt fint,
Dessutom väntar Borlänge och en tripp till Skövde.

What's new then?

Jag mår lite halvkasst.
Har haft ett konstigt halsont och huvudvärk sedan i torsdags.
Det är drygt.
Halsontet sitter liksom inte nere i halsen som det brukar, utan mer uppe. 
Konstigt jag vet.
Vågar inte träna riktigt.
Jag som hade kommit igång bra igen.
Och sen huvudvärk.
Jag hade ju en dj*vulsk huvudvärk runt jul. 
8 dagar satt den i.
Men den här är annorlunda.
Trodde det var spänningar så jag ringde Maria K i torsdags och lät henne gå lös på min nacke en halvtimme under eftermiddagen.
Satan så ont det gjorde.
Det släppte lite men inte mycket.
Nu äter jag Ipren mest hela tiden.

Jobbar på som en tok också.
Mycket som ska planeras innan sommaren.
Första dagen efter semestern inleds med att jag åker till Norrland.
2 veckor i Kiruna och Abisko. 
Men jag ser det inte riktigt som jobb :) 
Ser fram emot att springa på fjället.

Jag har en liten setback med ryggen.
Det högg till när vi var ute och gick igår.
Jag skyller på den däringa ormen som låg vid sidan av spåret som gjorde att jag hoppade till.
Närå, det blir så ibland när jag har slarvat med bålträningen.
Körde ett pass yoga direkt när jag kom hem sen.
Bättre idag.

Tjejmarathon närmar sig.
Vansbro marathon likaså.
Sen råkade jag anmäla mig till Bislett också :)
Vi får se hur kroppen känns där i slutet på November.
Har lite andra äventyr innan dess.
Enligt startlistan just nu så blir det en grym tävling :)

Tar snart kväll och ser fram emot en bättre morgondag.








Just ja, upptäckte idag att någon  har trashat min cykel när jag lät den stå vid jobbet över helgen.....
Man blir sådär lycklig......

Det där med 10 km...

Igår var det mästerskap 10 km på jobbet. 
Förra året jobbade jag på Högkvarteret och lyckades då bli Högkvartersmästarinna.
Nu får jag väl titulera mig Karlbergsmästarinna (?) då.
Kanske.
Eventuellt.

Hursomhelst så skulle det ju springas 10 km igår.
Sjukt jobbig distans för övrigt.
10 km.
Huvva.

Visste att detta var på g så jag hoppades att mina cementben inte skulle hänga i sig så länge.
Det gick ju bra att jogga i fredags, så kanske lite vila på det och sen skulle det bli bra?

En gedigen uppvärmning och sen gick startskottet.
5 varv på en 2km-bana skulle avverkas.

Det var en väldigt lång mil.

Gick ut alldeles för hårt enligt rutin, att jag aldrig lär mig, första kilometern på 3:52, usch, rös till och sen lugnade jag ner mig.
Stabiliserade mig runt 4:30 där jag ville vara och loppet flöt på.
Vädret hade växlat hela dagen mellan strålande sol och spöregn.
När vi startade var det strålande sol.
Linne och korta tights var klädseln.
Vid tredje varvningen slet jag av mig linnet, seriöst så måste jag lära mig hantera värme.....

Tuggade på varv för varv och nog var det segt.
Ingen tjej hade sprungit om  mig än och målet var ju att vinna damklassen.
Sen ville jag sååå gärna under 45.

Hade glömt ställa tillbaka klockan till att pipa varje kilometer (nu pep den var 5e), men med lite snabb matte gick det bra ändå.
Låg 8 sekunder minus när det var en kilometer kvar.
Nu gällde det att kubba.
Tryckte på som satan.
Rullade genom sista nerförsbacken och in på grusplanen framför slottet.
Stämplade in och stannade klockan på 44.29.
Grymt nöjd.
Först i mål av damerna.
Den kadett som hade sprungit snabbast i höstas var sjuk nu....

Grymt trött.
I tio minuter ungefär.
Sen hade jag gott kunnat springa en mil till.
Inte lika fort förmodligen.

Jag är supernöjd med tanke på att jag knappt tränat och precis kommit ur min dekadens som pågått den senaste tiden.

Igår eftermiddag var jag också hos Maria K på Atlaspraktiken.
Satan.
Det gjorde rejält ont.
En inte-riktigt-återhämtad kropp som sprang marathon på 3.35 och tokstannade utan någonsomhelst nedjogg var inte det lättaste att tampas med.
Men det gjorde susen.

Glad i hågen joggade jag till jobbet imorse.
Drygt en mil. 
Höll medvetet ner tempot.
När jag vek av Tranebergsbron tog jag vägen förbi Kristinebergs- och Hornsbergs strand till jobbet.
Riktigt fint i morgonsolen! Ville mest stanna upp och sitta där resten av dagen och bara titta på vattnet.
Men då får man ju inget jobb gjort så det var bäst att fortsätta.

Flexade ut en timme tidigare än beräknad sluttid idag och lagade god middag åt min bästa hälft.
Västerbottenpaj, räkor, och löjrom ackompanjerade av en fin sallad.
Jag gör en mindre del av matlagningen här hemma, det erkänner jag, men jag kan bara jag vill :)

Dessutom verkar det som om semesterns mål är bestämt.
Det lutar mot Split i vackra Kroatien!
Lovely.

Sen verkar det som om Sverige vinner mot Färöarna.
Bra där.

Sist det begav sig.
En rackarns fin resa.
Sommaren 2011

Men hejsan benen!

Hej benen där är ni ju!

Benen har känts sjukt sega sen Sthlm marathon förra helgen.
Betongklumpar som bara syrade sig direkt när man försökte använda de.

I förrgår joggade jag och R ut till syrran i Hökarängen.
Sjukt jobbigt.
Både det att solen stod högt på den klarblå himlen och vinden var obefintlig. Samt att mina ben ville då verkligen inte samarbeta.

Igår joggade jag och kusin en kortis runt sjöarna. 
Snacka om skillnad.
Det tog drygt fyra kilometer, sen kändes de nästan normala.
Härligt!
Stretchade bra efter det också så nu är jag på rätt väg.

Det är tävling på jobbet på måndag.
10 km.
Ruggigt jobbigt.
Men jag hade planer på att kämpa om en pallplats.
Nu känns det betydligt mer hoppfullt än häromdagen :)

Strax ska jag bege mig till jobbet.
Om prinsessor gifter sig så får man som statsanställd vackert jobba lördag.
Tihi.

Dekadens upphör!

Nu är det snart en månad sedan VM.

Sthlm marathon i lördags dröjer sig kvar i mina ben.
Hade ohyggligt ont i benen efter loppet. 
Värre än efter 24h.
Faktiskt.
Ja det kanske låter konstigt.

Men uppladdningen och dagarna före loppet var ju inte optimal.
Sen var det bara 3 veckor tidigare som jag hade gett kroppen en omgång.

Men hursomhelst; nu är det upphör med dekadens.
Nu är det slut på att slarva med maten, slarva med mellanmål och gå runt hungrig.
Jag är inte nöjd med hur min kropp känns just nu. Den känns inte som någon rolig historia.
Inledde dekadens-upphör-perioden med att jogga till jobbet.
Japp, jogga.
Vore synd att kalla det springa.

Ngt som pushar mig är att min kusin bor hos oss de två kommande veckorna.
Hon går PT-utbildning, kanonbra att ha hos oss alltså :)

Jag ser fram emot kommande äventyr!
Närmast Tjejmarathon!, där jag har en seger från förra året att försvara :)
En vecka senare ska jag ut och härja i Dalaskogarna då det är Vansbro marathon!  Deras slogan är; "Terränglöpning när utmaningen är målet."
Tjosan :) verkar vara my kind of race.


Hittade av en slump ett anmälningsdokument till Trans Scaina....oops?
Hur kan man motstå en tävling där en obligatorisk ruta att kryssa i är : ." I also understand that Trans Scania is an extremely tough race and that there will be no pickup if you decide to quit."

Vadå quit?

Pain is temporary

Glory is forever