Dekadens upphör!

Nu är det snart en månad sedan VM.

Sthlm marathon i lördags dröjer sig kvar i mina ben.
Hade ohyggligt ont i benen efter loppet. 
Värre än efter 24h.
Faktiskt.
Ja det kanske låter konstigt.

Men uppladdningen och dagarna före loppet var ju inte optimal.
Sen var det bara 3 veckor tidigare som jag hade gett kroppen en omgång.

Men hursomhelst; nu är det upphör med dekadens.
Nu är det slut på att slarva med maten, slarva med mellanmål och gå runt hungrig.
Jag är inte nöjd med hur min kropp känns just nu. Den känns inte som någon rolig historia.
Inledde dekadens-upphör-perioden med att jogga till jobbet.
Japp, jogga.
Vore synd att kalla det springa.

Ngt som pushar mig är att min kusin bor hos oss de två kommande veckorna.
Hon går PT-utbildning, kanonbra att ha hos oss alltså :)

Jag ser fram emot kommande äventyr!
Närmast Tjejmarathon!, där jag har en seger från förra året att försvara :)
En vecka senare ska jag ut och härja i Dalaskogarna då det är Vansbro marathon!  Deras slogan är; "Terränglöpning när utmaningen är målet."
Tjosan :) verkar vara my kind of race.


Hittade av en slump ett anmälningsdokument till Trans Scaina....oops?
Hur kan man motstå en tävling där en obligatorisk ruta att kryssa i är : ." I also understand that Trans Scania is an extremely tough race and that there will be no pickup if you decide to quit."

Vadå quit?

Pain is temporary

Glory is forever