I lördags var det 5 veckor kvar till VM.
Jädrar.
5 veckor är inte länge.
Dags att göra det sista jobbet, det intensiva jobbet, för att sen lätta upp lite och låta kroppen komma med effekten. Dags att fokusera med 100%.
Det är inte alltid glatt och lätt, men tanken på när man ikläder sig landslagsdressen och står på startlinjen är oslagbar.
När jag var yngre och tävlade i längdskidor kunde man bli uttagen till ett stafettlag och representera Dalarna.
Det blev inte jag och oj vad avundsjuk jag var på de tjejerna som blev det och fick västar med "Dalarna" på ryggen. Men jag kommer också ihåg att jag tänkte för mig själv, jaja, "De kommer vara ännu mer avundsjuka när det står Sverige, på min rygg."
Nu gör det det.
Det är alltså nu det är dags att bita ihop.
Dags att bara dra på sig skorna och bara gört, som en god vän till mig skulle säga.
Jag drar mig tillbaka från Facebook, från att vara social med vänner, tillls efter tävlingen.
Fokuserar på mig själv och den träningen som är kvar.
Rätt träning, rätt mat, rätt vila.
Fokus på rätt saker.
De som ger mig energi och tar mig framåt.
På bloggen får man ändå vara lite själv, även om det är många som läser.
Det märks liksom inte av.
Inga likes eller kommentarer som på Facebook.
Kroppen känns lite tung. Det är många mil i benen nu.
Det är mycket som ska tänkas på innan.
Visserligen rätt mycket som andra (läs landslagsledare och Friidrottsförbundet) tänker på åt en.
I princip behöver jag bara dyka upp på Arlanda och sen löser sig resten.
I den bästa av världar :)
Just ja,
springa så långt jag kan på ett dygn också när startskottet går.
Det finns ingen anledning att inte vara i toppform.
Det är då , den 11-12/4 jag ska vara mitt allra bästa jag.
And I have all intentions to be just that.
DFTBA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar