Det blir fjärde gången för mig men första gången i ett "rent" Europamästerskap.
Jag är stolt.
Jag är tacksam.
Målsättningen är hög.
Självklart ska jag göra allt i min makt för att försvara både mitt individuella guld och vårt gemensamma lagguld!
När jag sprang mitt första mästerskap (VM/EM i Katowice, Polen 2012) hade jag sprungit fyra stycken 24h-lopp och var ännu relativt oerfaren.
Jag var sjukt nervös, hade stor prestationsångest och än idag är det faktiskt de värsta 24 timmarna i mitt liv.
Men oj vad jag lärde mig massor.
Andra gången var VM/EM i Steenbergen, Holland , där det blåste upp till storm efter 12h, jag blev nedkyld och fick inte behålla energi på över åtta timmar.
Jag lärde mig massor.
Tredje gången gillt och mitt bästa mästerskap (och lopp) hittills var VM/EM i Turin, Italien .
Där var jag i mitt livs, dittills, bästa form och det gick som känt, rätt bra :)
Jag lärde mig ändå massor.
Lärdomar:
- Prestationsångest suger, håll inte på med sånt. Man gör sitt eget lopp och kan inte påverka någon annan, hur gärna man än vill det.
- Allt kan hända och kommer att hända på 24h, det är hur man hanterar det som gör skillnad. Märker man att det inte är sin dag så får man göra det till sin dag.
- För att utvecklas måste det finnas en variation i träningen, att springa i samma fart kommer inte att ge utveckling. Det gör ont. Om man vill bli bäst.
- Det är skillnad på energi och energi. Jag kommer så väl ihåg coachs (Andreas Falks ord) i Polen 2012, ang. val av energi. "Micke (Mikael Andersson från Västerås), gör mest rätt." Han hade perpeteum som bas.
Under åren har jag ätit allt från frystorkat till pizza, nötter, bars, daim, inlagda persikor. Magen har kanske fungerat (inte alltid), men det finns saker som är mer rätt än annat att stoppa i sig om man vill optimera sin prestation på 24h-löpning.
- You have to walk the walk. Det spelar ingen roll hur mycket du tror att du är förberedd på svackor eller kroppsliga problem, man måste ha upplevt de för att veta sitt eget rätta sätt att ta hand om de på.
- Återhämtning!!! Även om du tycker att kroppen känns bra och du kanske inte sprang lika långt som målett var är det fortfarande så att kroppen har varit stressad i ett dygn av att ex.vis enbart varit vaken. Lägg till att springa, äta och dricka så förstår man att den har varit ansträngd. Stresshormonerna har haft världens största party. Ge den tid att återhämta sig. Det är helt ok att inte göra något på några veckor.
- Man måste fortfarande springa de där 24 timmarna. Så är det. Oavsett hur bra man är. Det kan vara långa 24 timmar.
Till dags datum har jag elva (eller är det 12? måste räkna....) st 24h-lopp på min meritlista.
Om 29 dagar ställer jag mig på startlinjen till mitt tolfte.
Skillnaden är att den här gången har jag väldigt mycket erfarenhet och har mina sätt att hantera 99% av problemen. Jag håller tummarna för att den resterande procenten håller sig borta ;)
Jag är fortfarande livrädd varje gång jag står på startlinjen.
Men det tror jag ska man vara.
"If your dreams don't scare you, they're not big enough."
 |
| Polen 2012, efter målgång |
 |
| Prisutdelning EM 2015, fiiiin bild :) Foto: Ulf Nilrud |
 |
| Holland 2013, foto: Brian Larsen |
 |
| Europas bästa tjejer!!! (Turin 2015) Foto: Ulf Nilrud |
 |
| Prisutdelning VM 2015 |
 |
| Turin 2015, foto: Ulf Nilrud |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar