När jag väl började träna igen , det tog som sagt ett tag att komma åter efter Basel , kommer återkomma till det i ett annat inlägg, men nu när jag känner att jag är tillbaka känner jag mig starkare än på länge.
Tiden precis innan jag åkte till Schweiz kände jag mig ostoppbar, stark som en björn och det fanns inte på kartan att jag inte skulle nå mitt mål.
Jag har inte riktigt den känslan nu, däremot känner jag att jag har kontroll och att jag är stark, det är jag som styr, jag som bestämmer farten.
Igår sprang jag ett distanspass med 40 min fartökning på mitten, sablar vad jobbigt det var, men jag visste att jag kunde och jag visste även att det inte kommer att ske någon förbättring om jag skulle vika ner mig och sänka tempo. Nejdu, då får man hålla i.
Då hade jag kontroll, trots att det var jobbigt och brände i benen på slutet. Det var jag som bestämde.
Jag älskar den känslan. Den stärker mig otroligt.
Man vet aldrig hur länge den stannar kvar så jag njuter i fullo.
Nu på kvällen sprang jag ett kortare distanspass. Klockan pep ovanligt tidigt och jag litade inte riktigt på första kilometern. Däremot när andra, tredje, fjärde och resten inte skiljde sig nämnvärt undrade jag lite vad tusan som pågick, jag sprang ju bara, hade en bra teknik och kände att jag hade drivet i steget hela tiden men tyckte inte själv att jag drev på så mycket.
Det var ett väldigt bra pass.
Imorgon är första dagen på min semester.
Semester i fyra veckor framöver, därefter jobba en vecka på kadetternas fjällmarsch i Abisko-området, det ser jag inte som särskilt betungande och det är en av de absolut bästa tjänsteresorna. Efter den veckan återstår fyra veckors komp-tid som jag måste ta ut.
Jag ska alltså vara ledig i åtta veckor i sommar.....det är dubbelt så mycket som jag någonsin varit ledig sedan jag började jobba i Försvarsmakten.
Tur det finns ett EM att träna till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar