Förra helgen var jag i Norge och tävlade. Mycket trevligt som vanligt.
Jag och Elof anlände fredag förmiddag efter en tidig avgång med x2000 från Stockholm där jag, enligt rutin, sov mig hela vägen till Karlstad. Jag blev upphämtad och skjutsad till Hönefoss och hotellet där jag skulle bo.
Förberedde mig så gott jag kunde, tog en liten promenad, åt middag med Reima, Peter och Åsa, innan det var dags att krypa till kojs.
När det var nummerlapsutdelning småpratade jag lite med en äldre man som också skulle springa. Han frågade om jag var "hon den där som hade sprungit 240 km", mjo det fick jag väl erkänna. Fick då höra att han kände igen mig från Bislett, "jeg har sett när du kastet opp".
....alltid lika trevligt att bli ihågkommen för att man stått med huvudet i en soptunna och spytt....det har jag iochförsig gjort mååånga gånger på Bislett :D
Jag var som sagt lite nervös, det var längesen jag sprang ett 6h men jag hade bestämt mig för att göra mitt eget lopp, inte bli stressad och köra samma energiupplägg som "vanligt" för att återigen försäkra mig om att inte ändra på något inför EM.
Samtidigt var det himla kul att jag skulle få tävla på historisk mark, det var nämligen på samma arena som Rune Larsson satte sitt nordiska rekord på 24h, 262 640 m, i juli 1986, som står sig än idag!
Tidigt morgon då starten gick redan kl 08, men väl på arenan tyckte jag det var tur för solen sken redan från en klarblå himmel.
Jag fick en bra plats vid ett bord och jag hade förberett så att var 20e minut hade jag en liten flaska Perpetuem och nästa gång 1 gel. Rutiner, rutiner, rutiner. Elof intog bästa åskådarplatsen och snart var loppet igång.
Timme 1: Direkt vid start stack Rita iväg, (hon har norska rekordet på 100 km, henne hade jag inga planer att hänga på) åhej vad det går, fin bana på strax över 900 m runt Idrettsparken i Hönefoss. "Ska det verkligen gå såhär fort? Det är ju inte ens jobbigt. Hmm, ok snart stabiliserar jag nog mig."
Timme 2: "Hmm, det går ju bra det, snart halvvägs ju, dammdididammdamm, fortfarande högt snitt, bra där Maria." Klappade mig mentalt på axeln.
Timme 3: "Snart är det ju halvvägs, jesus, och fort går det." När jag sprang 6h i Karlstad 2011 landade jag på ca 5.20 i snitt och drygt 67 km, så jag låg bra till för ett pers.
Timme 4: "Ok nu blev det segt." Jag tryckte i Ipoden och det lättade för ett tag, sen började Ipoden bråka och prata och härja. Ääääääääähhhhhhhhh.
Timme 5: Marathonpassering och toabesök, kände mig uppsvullen men det måste bara ha varit en illusion. Dock hade jag druckit alldels för mycket kaffe till frukost som gjorde sig påmind, jag dricker inte kaffe till frukost på tävlingsdagen i vanliga fall.
Timme 6: "1 timme kvar? Jäklar, det här går bra. In med en växel till nu. Hela vägen in i kaklet."
Slutsignal, stopp, mäthjul.
Summan landade på 69320 m och ett rejält putsat pers för min del!
Jag är sjukt nöjd med det resultatet!
Framförallt är jag sjukt nöjd med det med tanke på att jag är inne i en rätt tuff mängdperiod inför EM.
Det här med 6hlopp kanske inte är så tokigt. Det är över relativt fort och man hinner med att göra något annat resten av dagen (Elof pallade inte trycket som crew och tog en tupplur bredvid gelen, alternativt misstänks överdos av perpetuem...)
Ringerike 6-timers var ett väldigt välarrangerat lopp och jag måste dra några av mina favoritsaker:
- RIKTIG cola!!! (ofta på ultra så är det budgetvarianten, av förståeliga skäl, det blir några liter)
- KALL cola!!! har nog aldrig varit med om det men gudomligt
- Mycket väl blandad sportdryck! ofta är den för svag.
- Otroligt bra funktionärer som hejade på allt och alla varje varv. Det gick nog mer energi hos de än löparna tror jag :)
Ett stort tack till Stig Andy Kvalheim och hans arrangörsstab för en fantastisk helg! Till Hönefoss åker jag gärna igen!
Alla foton: Hans Edgard Rakeie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar