tisdag 10 december 2013

Shining bright like a diamond

Imorse var det dags att röra på denna lilla kropp igen.

Efter strax över en veckas helvila från allt vad träning heter, förutom några transportpromenader, så hade jag bestämt date med fina AnnSofie strax efter klockan 6 imorse.

Under veckan som gick har jag känt mig ganska trött och matt.
Jag hade svårt att äta i början av veckan, magen var fortfarande motsträvig men det löste sig senare som tur var.
Tröttheten var inte så konstig och den blev ju inte bättre av att jag inte kunde mata kroppen med bra och mycket energi.

Imorse såg jag fram emot att få rasta fötterna igen. Klockan ringde, upp och dricka lite kaffe med en tesked kokosfett i och på med kläderna;
- Underställ, mellanlager, vätavstötande jacka, reflexväst, reflexband runt båda benen, pannband, handskar och ryggsäck.

Igår var det ju flera minusgrader och enligt yr.no skulle tisdagsmorgonen se ungefär likadan ut.

Det var nog knappt nollgradigt när jag tassade iväg.
Snön yrde på sin väg mot marken och mina X-cross hade nog inte suttit helt fel.
Jag kände mig överklädd, en expedition mot Arktis hade passat bättre, men tänkte att jag skulle ju iallafall inte frysa.
Jag hatar att frysa.

Det kändes att kroppen hade legat lite i träda, men det kändes ändå otroligt skönt att få ordentligt med cirkulation i musklerna.

Jag passade på att köra lite pannlampsträning inför TEC också :)
Det är ju ett tag kvar, sisådär 5 månader, men det är ju aldrig dumt att prova saker man är ovan med.
Jag kan få lite ont i pannan om jag har pannlampan på för länge och eventuellt lite illamående över att koncentrera mig på den lilla ljusgloben som ska leda min väg.
Nu har jag precis köpt en ny lampa, Silva Trailspeed Elite, som ger allt annat än en LITEN ljuslob :) 
Man skulle lätt kunna säga att den lyser upp halva grannskapet.
Nu lyckades jag med konststycket att lossa sladden ur batteripacket jag hade i fickan under tiden vi sprang. Det var ju inte ens snudd på mörkt, gatubelsyning bilar och annat jox lyser upp rätt bra, så det var ju inte i syftet att se som jag hade den imorse.

När jag kom fram till jobbet hade snön övergått i regn men min kanonjacka höll mig torr och själen var lycklig som aldrig förr.
Idag gav även en till av mina tånaglar upp, ganska mycket utan protest.

Är nu nere i 6 av 10...tur det inte är öppen-sko-säsong :)

Denna vecka blir det nog några joggar till, var ju så rackarns härligt.

Sen funderar jag vidare på nästa år :)

Vet inte riiiiktigt vad det är för min jag försöker mig på....
Foto: AnnSofie Forsmark


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar