En kryssare, nysningar och en sjujäkla kass förmiddag på jobbet....

A few days ago nu.
Men det har sina randiga anledningar.


Måndag eftermiddag flög jag ner till Tyskland för att spendera de kommande 36 timmarna ombord kryssaren USS Normandy (alltså INGET kryssningasfartyg utan US Navy-kryssare, bäst att förklara för de som inte är i firman ;) ).
Fråga mig inte hur men  när jobbet frågar om man vill åka på en sån grej så säger man inte nej :)




Jag och två kollegor fick förmånen att åka med till Karlskrona där det vankades officiellt örlogsbesök.
Verkligen en once-in-a-lifetime-opportunity! Det var grymt, häftigt och precis som på film faktiskt :) haha.




Lyckades ialla fall köra ett bra snabbdistanspass samt lite styrketräning ombord. Tilläggas bör att jag jag nog pajade löpbandet på något outgrundligt sätt, det blev helt svart och tvärstannade halvvägs in i passet. Som tur var fick jag ta över ett annat av en tjej som sprang bredvid (hon insisterade). Men men :)




Kom hem igår kväll fylld av 10000 nya intryck och jag tror nog jag inte riktigt fattat det hela än.




Därför var jag av randiga anledningar rätt sliten på jobbet idag. Blev inte bättre av att två medarbetare (visserligen på andra avdelningar men ändå) misslyckades kapitalt att göra sitt jobb. 
För att citera chefens 10-åriga son som följde med på jobbet idag "Det är nog säkert för att det är midsommar imorgon", haha, jadu han kanske har rätt, men det ursäktar ingenting!
Nös mig igenom större delen av den kassa förmiddagen, gnuggade ögonen och var allmänt hängig. Bad sign. Var nog en av då få som ändå jobbade fram till 16 på HKV idag.




Tillbringade en timme efter jobbet att gå runt på söder och leta efter en vettig chokladbutik, ville ha praliner.......misslyckades och traskade lite moloket hem. 
Sambon fixade middagen medans jag tog mig en tupplur på soffan, känner mig inte helt kry alltså.....






Har under dagarna efter Tjejmarathon suttit och läst tjejernas bloggar, det är så underbart! Vilka brudar! Vilka prestationer! Känner såväl igen mig och är stolt och glad över att jag fick dela den här upplevelsen med de!




Nästa anhalt i kalendern på tävlingsfronten är Jubileumsmarathon här i Stockholm. Då ska jag hjälpa systeryster under 4.30, med tanke på hennes vilja och jävlaranamma (och efternamn, glöm inte att hon heter Jansson) så kommer det gå galant. 
Visst, det kommer bli jobbigt och tufft, men om det inte hade varit det, vad hade det varit för vits att göra det då?

USS Normandy