lördag 13 september 2014

Gore Tex TransAlpine 2014; My side of the story, del 1

Klockan ringde, upp ur sängen, i med frukost och sen iväg.
Flygbuss till Arlanda, första flighten till Göteborg där jag toksomnade (enligt rutin) och vaknade när inflygningen till Landvetter började.
Jag testade mig igenom båda Espresso House på Landvetters utrikesterminal, köpte på mig en taxfreepåse med minisnickers för att ha som energi under loppet och hann igenom en tredjedels bok.

Lufthansa till München där jag sammanstrålade med Ted. 
Väskorna hade också hittat fram och transport till Rupholding stod och väntade i ankomsthallen.
Gick ju som på räls det här. :)

Minibuss till Rupholding och kö på Autobahn. Mjääääk. 
Varmt och kvavt i bilen men vad gjorde väl det, här var man på väg mot sitt livs (hittills) största äventyr.

Registrering där vi plockade ut nummerlapp, en bag från Salomon som skulle hänga med hela veckan, tidtagningschip och andra nödvändigheter.
Checkade in i campen och hamnade bredvid två andra svenskar som också var exalterade över morgondagen :)

Invigning, pastaparty och lederhosen.

Förbereda lite utrustning, prata taktik (eller ja, taktik och taktik, mest att han skulle bli tvungen att hålla mitt tempo) och sen var det dags att ta igen sig inför morgondagen.

Vi mötte även upp med Outsides journalist Niklas som skulle följa oss under veckan.

Morgonen grydde och det var lite småkyligt och regnen strilade ner från himlen. Whopp whopp. Regn stör mig inte nämnvärt dock var det lite trist med det täta molntäcket med tanke på att utsikten inte skulle vara sådär utmärkande i så fall.

Det var fullt med förväntansfull löpare i fållan och när det var en minut kvar spelades Highway to hell :) 
Passande kanske. Skulle bli ännu mer ju längre veckan gick.

Ju närmare start desto mer kröp den där härliga känslan i magen fram.

En blandning av förväntan, lite rädsla och en otrolig glädje.

Kl 09.00 small skottet och starten var ett faktum.

Inledningsvis sprang vi ca 10 km på grusväg längs en liten flod fram till första checkpointen.
Det var mycket folk mest överallt men vi kom snart in i ett bra distanstempo. 
Jag hade med mig stavarna från början och det var nog tur.
Vid checkpointen sprang vi på ett av de andra svenska lagen, Team PAX innehållande Stefan och Olof från Göteborg, ett par riktigt goa gubbar :)

Efter 12 km började det gå uppför rejält.
Vi klättrade upp till 1163m till andra checkpointen.
Det var smal stig, mycket lera och fantastisk natur.

Sen gick det utför en kort bit, vi höll fortfarande bra tempo, sprang under vattenfall och omgavs av branta bergväggar.
Uppför gick vi för att spara energi, fanns ingen anledning att varken ta slut första dagen eller att pressa kroppen genom att ligga på för hög puls. 

Från checkpoint 3 (1558möh) droppade vi ner till 656 möh på 6 km och jäklar vilken resa det var.
Vi pratar inledningsvis skråande längs stigar som endast var lervälling, branta sluttningar som bestod av gräs och lera (ramlade man åkte man på rumpan minst 15 m innan det tog stopp).
What a ride.
Det blev några vurpor och när vi väl tog oss ner så skulle vi upp igen till 1072 möh på 4 km. Yaaaaay :)
Och så ner på andra sidan. 
Droppade 1072 till 650 m på 2,5 km....
Omvälvande minst sagt.

Väl nere blev man inte speciellt glad när det visade sig att vi hade 5 km på grusväg kvar.
Men herr Ås visade sig vara en god tillgång vad gällde pepp och säga rätt saker och vi började knapra in på lagen före oss.
Sprang förbi Team PAX och kapade nog tio placeringar till. 
Det var galet skönt att springa in i det lilla centrumet i St Johan in Tirol och höra speakern på håll.


48,7 km, 6.31.57 och en 12eplats i Mixed-klassen efter första dagen.


Såhär glad är man när man gått imål dag 1 :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar