Som sagt så gillar jag mat, väldigt mycket. Att prata om mat (det har mina vänner och kollegor fått utstå både en och två gånger), att laga mat (helst tillsammans med min bättre hälft en mysig fredag eller lördagkväll) och självklart att äta mat.
Jag är uppväxt på husmanskost. Älgkött i alla dess former har alltid varit ett naturligt inslag hos familjen Jansson i Borlänge.
Detta har lett till att jag kan tyckas vara kräsen med mat. Men det handlar inte om att vara kräsen, det handlar om att vara medveten. Det finns så mycket skit på livsmedelsmarknaden idag så att hälften vore nog (egentligen borde det inte finnas ngt "skit" överhuvudtaget på livsmedelsmarknaden). Ibland undrar jag hur livsmedelsföretagen ens har mage att slänga ut diverse varor på marknaden.
Jag lagar i princip alltid matlåda och tar med mig till jobbet. I extrema nödfall eller om det händer oplanerade saker kan jag sträcka mig till att äta ute. Det är inte för att jag är kräsen, det är för att jag vill ha kontroll över vad jag stoppar i mig.
"Men det är ju så lite tillsatser, det kan väl inte vara farligt?" Nej det kanske det inte är. Men det finns ingen som vet vad som händer med de där små mängderna tillsatser i din kropp. Vissa kan kroppen inte ens bryta ned.
Jag har inget emot fett, använder mer än gärna vispgrädde i all förekommande matlagning, det fånigaste jag vet är när "matlagningsgräddes" första ingrediens är vatten...........ta lite mindre grädde och späd ut med mjölk istället.
Socker är jag sparsam med.
Riktiga råvaror lägger jag mer än gärna ner mycket pengar på istället för billigare produkter som har något annat industriframställt ämne som utfyllnad.
"Somewhere along the way we seem to have confused comfort with happiness". - Dean Karnazes.
"Jag har inte tid", är oftast en vanlig ursäkt.
Den dagen vi inte har tid att laga riktig mat, om det nu är till oss själv eller till våra barn, då är det dags att sätta sig ner och börja prioritera. Ursäkter är som r*vhål, alla har ett/en.
Jag har lärt mig under åren att det handlar väldigt mycket om planering och struktur (två av mina favoritsaker). Planerar man sin vecka, självklart är det svårare för vissa än för andra, har man fler än sig själv att tänka på blir det fler bitar i livspusslet, men att säga att det inte går är att ta i. Oftast handlar det om prioritering och planering.
Jag försöker äta tre lagade mål mat om dagen, plus mellanmål två gånger.
I veckorna handlar det inte så mycket om njutning eller nöje med matlagning eller mat. Det är mest energi för att orkar med veckans arbete och träning.
På helgerna när jag och min sambo lagar mat tycker vi om att testa något nytt, oftast visar det sig vara lyckat, och vips så har man ytterligare ett recept att utöka sin lista med.
En matdag kan se ut såhär för mig:
Frukost: fiberhavregrynsgröt och mjölk med blåbär eller banan på, en apelsin, ett eller två ägg. (oftast en kopp kaffe när jag kommer till jobbet vid halv 8 -8)
Mellanmål vid ca 9: ett ägg, en frukt, eller fruktsallad med några matskedar kesella och lite nötter
Lunch: medhavd matlåda; någon gryta, oftast med broccoli till, rester från gårdagens middag, mycket kyckling, broccoli och tonfisk blir det
Mellanmål vid ca 2-halv 3; enligt förmiddagen
Middag: gryta eller gratäng, fisk eller kött,
Godis och fikabröd är väldigt sällan förekommande. Självklart händer det, jag är ingen übermensch, men då helst hembakat. Det finns ingen billig (äcklig) Staoil-bulle som går upp mot hembakta kanelbullar!
Dessutom är jag en rackare på att baka och gör det gärna och ofta, både bullar och diverse sockerstinna bakverk och gärna bröd, men oftast hamnar det inte i frysen hemma hos oss utan följer med till jobbet.
Mörk choklad däremot, äter jag regelbundet. Behövs ca en ruta innan sötsuget, trots att det för mig som tur är infaller väldigt sällan), försvinner.
Frukt och grönsaker är stora favoriter, massor med frukt varje dag tack! :)
Jag tycker att man kan läsa väldigt mycket av en människa genom att titta i kylskåp och skafferi, riktigt intressant. Däremot kan jag ibland vara äcklad över vad vissa människor stoppar ner i sina vagnar när de storhandlar.
Vi lever idag i en väldigt upplyst värld, det finns massor av information att få tag på, vad mat innehåller, vad som är mindre bra, vad som är mer bra. Sen vad man gör av informationen lägger jag mig inte i.
Jag bryr mig om vad andra äter, det kan jag inte låta bli, men varje vuxen människa har makten över sitt eget liv. Dessutom bryr jag mig mer om vad jag själv äter.
Någon som vill jag ska komma hem och leka Anna Skipper? :)
Finns så mycket jag skulle kunna säga om det här så jag gör nog så att jag återkommer i ett annat inlägg :)
Som sagt är jag ingen övermänniska på någon nivå, jag tycker bara om hemlagad, riktig mat.
Ett vanligt tillbehör
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar