Ofokuserad.se

Idag är ingen bra dag.

Sov rackarns oroligt.
Eller ja, vaknade sjukt många gånger, vände och vred mig, men somnade om relativt fort, för att vakna strax efter igen.....
Det var ingen pigg Maria som såg sig själv i spegeln imorse allså.....

Tyckte att jag hade ryckt upp mig efter tre koppar kaffe på jobbet och var med i matchen på veckomötet på förmiddagen.
Icke då.....

Det blev inte bättre kan jag säga.
Hade svårt att hålla fokus på någonting överhuvudtaget och pannan värkte och ögonen blev tyngre och tyngre.
Svårt att säga vad det beror på.
Jag var ju för tusan på spa i helgen och då ska man ju vara utvilad???
Mina tankar vandrar mest ca 10 dagar framåt i tiden.....



Mjäääääääääääääääääääääääääääääääääääääk......






Imorgon är en annan dag sjöng visst Christer Björkman......



och senare Niklas Strömstedt..........

Att vara på spa - del 3. EM-GULD!!!

Helt makalöst!
Kajsa Berg försvarade idag sitt EM-guld på 100km i Frankrike!
Hon vann på tiden 7h 38min och 51 sek.
Räkna ut det snittet ni!
Rackarns en sån kvinna.

Sophia Sundberg sprang in på en enastående 5e plats på 7.53 och Kerstin Rosenqvist på 8.32.
Tillsammans fixade de silvermedalj i lagtävlingen!!!

Jäklar vilka tjejer vi har!!!!

I övrigt har dagen flutit på här på spa´t.

Jag har varit på hekroppsbehandling där jag blev peelad, smord och inpackad.

Det känns lite mysko att ha någon som gör allt det där på en.

Jag ska inte säga slavarbete, men det känns onekligen som lite översittarfasoner.

Syrran skämdes nästan igår när hon var på pedikyr.

Å ena sidan är det nog för att det är ovant och känns rätt lyxigt, inte van att bli så omhändertagen.

Å andra sidan så får de ju betalt.

Men men, dagens I-landsproblem.

Idag tog jag mig en löpande sightseeingtur i Tallinn.

Snirklade mig bort från vårt hotell i en riktning jag aldrig varit förut. Hade telefon och VISA-kort med ifall jag villade bort mig till den grad att jag skulle bli tvungen att ta taxi tillbaka.

Det var dock aldrig ngt problem.

Hittade en väldigt fin sträcka längs en strand, en jättefin park med lekplatser och uteträningsplatser.

När denna tog slut övergick den i en lång fin cykelbana som senare blev en enda lång träbro.

Visst halvt vart jag var när jag tog cykelvägen längs en stor bilväg tillbaka.

Stannade klockan på strax över en timme när jag var åter vid hotellet.

Passet gick sådär måste jag säga, kände mig rätt tung i kroppen. Dagens lunch var inte heller mycket att tala om så energinivån var inte på topp heller.

Körde en halvtimme yoga på rummet när jag kom tillbaka innan det var dags för middag.

Idag har jag legat och läst väl valda delar av Dean Karnazes "Run", igen.

Sjukt bra inspirationsbok.

Har sträckläst den två gånger tror jag.

Men nu läser jag vissa kapitel för inspirationens skull, har vikt ner öronen på sidorna jag gillar :)

Log hela kapitlet igen när hans kompis Topher Gaylord beskriver sitt första Western States-lopp. 

"But with just two miles left to go, the final check cleared and the money was deposited for spending. So I spent! For the first time in over twenty-three hours, I felt I could make it.

We crested the top of the final climd, ran down into Auburn, and entered the famous Auburn High School Stadium for the final loop on the track where the finsih line was erected. My entire crew joined me, and we rean the final four hundred yards together to the finish.

Tear filled my eyes from fatigue and joy of occomplishing the impossible. I had finished my first Western States 100-mile Endurance Run and was a proud winner of the conveted silver buckle award."

Aaaaaaaaah, ok, jag erkänner, jag grinade nästan. 

Usch, that's the kind of shit that makes me sob :)

Eller när Karnazes beskriver hur hans dotter sprang ett 10km-lopp på sin 10årsdag och hur jobbigt det var för honom att se henne lida men hur otroligt stolt han var över att se henne kämpa de sista kilometerarna

Herreegud...en tårdrypande historia, och jag har inte ens barn själv.

Nej nu är det dags att knoppa så man orkar spá-a sig en halv dag till innan det är dags för hemfärd ;)

Dags för en liten random-bild-bomb från Tallinn

Att vara på spa - del 2

Idag regnade det hela dagen i Tallinn.
Och när man är på spa behöver man tydligen inte gå ut från hotellet på hela dagen.
Det finns 3 restauranger och 2 cafeér här.
Men middagen gick vi ändå till Gamla Stan, min frisk-luft-depå behövde fyllas på.

Idag var jag på fotbehandling; som var mer som en benbehandling, men rätt ok ändå.
Samt en ansiktsbehandling; som var rackarns bra.
"You have very nice skin." Fick jag som utlåtande. Siddu.
"Very clean and very young." Nice. Svett, frisk luft och en och annan smutspartikel gör tydligen susen för trynet :)

Imorgon har jag helkroppsbehandling som väntar och så ska jag försöka boka in en pedikyr, syrran var på det och de kapade nästan hälften av hennes fötter.
Hehe.
Nädå inte så illa.
Men fotbad, filning, skavning och smörjning låter ju utomordentligt bra för mina fossingar.
Skämma bort de lite inför det som komma skall.
Delen där man grejjar med naglarna kan jag nog skippa, har ju inte så många kvar.
Eller jo, de flesta har växt ut igen, men ser ngn kufiska ut när de växer ut för andra eller tredje gången.

Igår kände jag mig inte helt hundra, täppt i näsan, varm i ögonen och snuvig.
Blir ju sjukt hypokondrisk såhär strax inpå VM och vågade inte riskera något.
Fick en god nattsömn och idag var jag mycket piggare.

Drog 13 halvlugna kilometer på bandet på gymmet i eftermiddags. 
Inga problem, dock tokigt varmt och som vanligt (tyvärr) tokigt tråkigt att springa på bandet.
Känslan av runners high som infann sig förra gången lyste med sin frånvaro.
Ger det kanske ett nytt försök imorgon, eller så blir det sightseeinglöpning, finns säkert ngt att se som jag inte lyckats med de andra 13 gångerna jag varit i Tallinn :)

The bowl of snow

Middagen intogs på Old Hansa i Gamla Stan.

Viltkorv (med björn, älg och vildsvin), kålrot, lingon, surkål, pepparrotskräm och ngt som verkade vara ngn form av chutney på ngt skogigt.

Gott var det i alla fall!

Att vara på spa - del 1

Idag blev en tidig morgon. 
05:20 ringde klockan, en timme senare var vi på Bromma.
Ytterligare två timmar senare var vi i Tallinn.

Snajsigt hotell vi hittat :)

Saker som varit bra idag:

+ Årets första uteservings-lunch. Hittade sjukt bra läge i solen strax invid Rådhustorget. Grillad lax och grönsaker. Smarrigt.
+ Fluffiga badrockar och sköna vilstolar vid poolen
+ Gym
+ En stor balja med snö i duschrummet

Saker som varit mindre bra men inte störande dåligt:
- Temperaturen i ena bubbelpoolen hade lite mer att önska, ty 20 grader till tack :)
- I ångbastun är det dunkel belysning och mycket ånga så man ser inte om mamma och Anna är därinne. Man skulle kunna lösa problemet genom att gå in och ställa sig i mitten av bastun, snurra ett varv, kisa med ögonen, ropa "Hallå? Anna? Är du här", sen kan man gå ut igen och möta Anna och mamma på väg från omklädningsrummet.
...men det gjorde jag absolut inte...

Imorgon ser jag fram emot hotellfrukosten och mina två inbokade behandlingar. 
Ska bli intressant.

Annars så har jag gått och blivit snuvig, nysig och varm i ögonen...Mindre bra...jobbar på att åtgärda det. 
Skyller på den tidiga morgonen och det kalla planet.

Nu ni!

Imorrn bitti drar jag, mamma och syster till Estland på långhelg och spavistelse :)
Jag har bokat in:
- Fotmassage
- Ansiktsbehandling
- Helkroppsbehandling med ngn form av alger....

I övrigt vet jag inte riktigt hur man beter sig på såna däringa spa-ställen.
Men jag har två veteraner med mig så det löser nog sig :)

Dean Karnazes - "Run", och
"103 mentala metoder" ligger högst upp i väskan ;)
Inspiration och tips

Detta fantastiskt fina armband kom med posten idag :)

Trötter

Igår när klockan ringde var jag inte helt hundra med på vad som hände.
Man blir lätt lite disträ när man inte har varit på jobbet på en vecka :)

Tog mig dit ialla fall men kändes som jag gjorde saker i ultrapid. 
Synpaserna jobbade inte på högvarv och jag kände mig tung i ögonlocken mest hela dagen.

Idag var det lite bättre.
Lite halvtomt för många kollegor var ute på annat så jag satt mest i min ensamhet. Dock fick jag en hel del gjort så det var väl inte så farligt. Annars tycker jag om att ha folk omkring mig så när de började droppa in igen på eftermiddagen var det skönt.

Igår var jag på behandling hos Maria K på Altaspraktiken.
"Ja men det här var ju inte så farligt..." tänkte jag när jag låg där på massagebänken, "Inte så illa som jag hade väntat mig.......aaaaah, jaha där kom en armbåge...."
Jag fick dock godkänt ;)
Kommer göra ett besök till hos henne innan avresan till Holland.
Vill ju vara fit for fight!

Igår var det även orienteringsmästerskap på jobbet.
Mjahapp, det där med orientering har ju aldrig varit min starka sida.
Men det visade sig att Karlbergsparken inte är så svårorienterad, jag joggade runt där och hade det allmänt bra. Skönt att lufta benen lite lätt.

Idag har jag helvilat.
Har mest känt för att ligga på soffan.
Det är helt ok att göra det.
Jag har mycket energi, men ibland så är det enda jag vill att ligga på soffan med en filt över mig.

Imorrn är tanken att köra ett crosstrainerpass samt lite rörlighet.

På torsdag drar jag, syster och mamma till Estland för att fira systers 30årsdag. Hon fick en sparesa av oss och nu är det dags att casha in den.
Jag har bokat in fotmassage, ansiktsbehandling och helkroppsbehandling med ngn form av alger......
Annars tänkte jag springa lite sightseeing i Tallinn och mest glida omkring i en fluffig badrock.

Ultrapass och ett långpass fick avsluta veckan

Hemma i Stockholm  igen.
Dagens inleddes med ett härligt TSM-pass över 30 km. Kanonbra jobbat av er!

Mina egna ben kändes något sega. 

Let's rock around this sjö

Med all rätt vill jag påstå.

Igår, lördag, ringde klockan 05:25.
Det var långpassdags.
Upp och få i sig frukost, väcka mamma som skulle med och sen bar det av.
Jag hade kollat upp dagen innan att runt Runn (den däringa sjön i Borlänge-Falun-trakten), så var det 52,7.
Bra där tyckte jag.
Hur svårt kan det vara, så länge man har vattnet på höger sida så är det lugnt :)

Exakt klockan sju släppte mamma av mig ute i Ornäs och jag började tugga kilometer.
Aktade mig för att springa för fort och det var en underbar morgon.
Solen sken från en klarblå himmel och morgonluften var frisk och härlig.
Inte många själar vakna förutom en hundägare med tillhörande hund samt en tjej som släppte ut hästar.

Första delen, ca 17 km innan man kommer till Falun, går från Ornäs, genom skogen längs vattnet och järnvägen och så kommer man fram vid industriområdet i Falun.
Jag njöt, betydligt mycket mer än 30km-passet häromdagen.
Hade vatten och gel med mig och jag drack var 20e minut, och drack+gel nästa 20e min. (komplicerat va?).

The road is loooooong

Tappade bort leden ett tag när jag kommit till Falun men jag visste på ett ungefär vart jag skulle så det var lugnt.
Mamma kontrollerade med jämna mellanrum att allt var lugnt, på de ställen det gick att komma åt med bil.

Vid 35 km började det kännas lite segt, det var mycket motlut och det blåste framifrån och från sidan. 
Då var jag i höjd med Vika.
Men envis som jag är, tur det, tragglade jag på i ett jämnt tempo.

Kommit en bit på väg

Vid 45 var det skit, skulle plugga i Ipoden i öronen, men när jag tryckte på knappen hände det ingenting. Skit också.....
Tankarna gick, hade jag inte något i skon?
Jo det hade jag iof visade det sig senare men inget som störde ngt betydligt.



Framme i Torsång, sprang förbi mamma i bilen, hmmm, såg hon mig nu? 
Visade sig att det hade hon inte gjort.....
Sista kilometrarna mot Ornäs var det ett par tunga drasuter till ben som bar mig framåt.
"Jag kör till 50 km tänkte jag, sen när mamma kommer med bilen så vinkar jag in henne."
Problemet var ju bara att hon aldrig kom.
Vred huvudet ur led varje gång jag hörde en bil komma.
De har numer lagt cykelväg mellan Ornäs och Torsång, en rätt snirklig historia och halvkymmig att springa på annars. 
"Ok nu ser jag ju för f*siken Ornäs....Jag kan ju inte ge mig nu"



Då passerade det två äldre karlar på cykel.
Den ena gjorde tummen upp och sa: "Riktigt imponerande!"
Jag kände mig inte så imponerande......

Tryckte i mig det sista av gelen och körde på hela vägen till startpunkten.
Stannade klockan på 55 km, nöjd.

Men vart tusan var mamma?
Enligt tidigare hade hon ju missat mig i Torsång, trott att ngt hade hänt och vänt tillbaka där jag kom ifrån.
Fick ringa henne så att hon kom och hämtade mig.
Summa så hade jag varit ute i 5:05 och hann 55 km. Snittade 5:32, för snabbt egentligen men ok ändå med tanke på tragglandet de sista 15.

Hittade denna skylt i Hosjö strax utanför Falun :)

Åter på utgångspunkten
Skjutsen kommer där i bakgrunden :)

Idag var som sagt 30 km lite segt i början men sen kom jag in i det rätt bra.
Dock märks det i benen att jag har kört på bra.
Nu blir det nedtrappning de två kommande veckorna och den 11e maj smäller det :)

Summa för veckan:
Antal pass: 12
Antal löpta kilometer: 186
Antal tränade timmar (löpning, crosstrainer, balans/rörlighet, yoga: 24h 20 min.

Ett stort tack till mamma; som lagat mat till mig under veckan, cyklat med på löppassen och gick upp i ottan för att jag skulle få köra långpass på lördagen.
Tack Må Bättre i Borlänge för att jag fick träna hos er denna vecka! Det underlättade mycket för mig att kunna köra alternativt och hålla uppe intensiteten.
Tack kroppen för att du skötte dig så bra denna vecka! Nu ska jag bara be om en liten sak till...
  

Runners high på löpband

Position: McDonalds Borlänge, påpekar att jag dricker kaffe...
Status: Börjar känna seghet i benen, för övrigt: awesome!
Dag: 5
Antal pass: 9
Antal löpta km: 101
Antal tränade timmar: 18,5

Igår upplevde jag något som jag inte gjort på länge.
Men först satt jag på ett mysigt café i min ensamhet och funderade och finulade. 
Tankar. Funderingar.

Jag var riktigt laddad inför andra passet.
Det skulle vara busväder i Borlänge igår och därav hade jag bestämt mig för att köra på löpbandet på gymmet.
Nu blev det inget busväder men jag var konstigt nog sugen på att springa på bandet ändå, konstigt, brukar aldrig vara det.
Var taggad till tänderna.

Slog igång bandet, hade bestämt mig för 22 km.
Lugnt snitt, behagligt och kontrollerat.
Första timmen på 10,5 km/h, inget att prata om . 
Benen flöt på av sig självt. 
Jag drack Vitargo var 20e minut och i öronen var P3 dokumentär om Stig Bergling.
Vred upp tempot andra timmen, 11.0 km/h.
Jag flög fram (så mycket man kan flyga fram på ett löpband).
Dokumentären hade tagit slut och i öronen dunkade nu hårdrock.
RUNNERS HIGH!!! 
Vilken grym känsla!
Det var längesen :) (och på löpband också, det har tametusan aldrig hänt).
Jag var sugen på att öka men behöll lugnet och ville behålla den goa känslan och oberördheten i kroppen i övrigt.
Det sprutade svett av mig och man kunde vrida ur linnet efteråt.

Svettisch :)

22 km rikare stängde jag av bandet och kände mig riktigt nöjd! 

Idag tvivlar jag inte längre. 
Det var en kort dipp.
Ner och upp i tvivelkonen :)
Tur det.
Kanske är det för att jag tävlar såpass sällan som de där hjärnspökena kommer?
Eller så var det bara en dålig dag.
Som tur är är det en ny dag idag och en mindre tills jag får stå på startlinjen.

En liten dipp

Position: Café Peace and Love, Borlänge
Status: Nyklippt och nytaggad
Dag: 4
Antal pass: 7
Antal km: 79
Antal tränade timmar 15

Igår renderade till en halvbra dag. 
Morgonen var relativt seg.
Det här med "proffsliv" är ingen dans på rosor, men vem trodde det egentligen? ;)

Det blev knas med maten mest hela dagen.
Kl 15 tog jag en tupplur på soffan.
Ställde klockan på 15.45.
Vaknade sjukt omotiverad till dagens andra pass.
Låg kvar på soffan och tyckte allmänt synd om mig själv. (WTF?????)

Klockan blev 16, då jag skulle ha kommit iväg.
Nej, nu behöver jag hjälp.
Messade Anna G med rubriken "HELP".
Svaret kom direkt.
"Kl 16.30 sharp ger du dig iväg. Du vet varför du gör detta och du vet ditt mål."
That's all I needed.

Ut kom jag.
Jag tragglade mig runt 30 km, men det var inte många som var njutbara. 
Inte fysiskt, kroppen var inte problemet, det gick bra och jag nådde målet med att ha ett långsammare snitt.
Det satt i huvudet.
Seeeeegt var bara förnamnet.

Det är intressant det där.
Vad var det som bidrog till min tillfälliga omotivation?
En liten bump in the road.
Tvivlar jag på mig själv? - Ja, ibland gör jag det. Det är inte ofta och inte länge, men tankarna kommer och går. Speciellt nu när VM närmar sig.
Det jag tänker mest är nog om det jag gör är tillräckligt.
Om jag verkligen kan.

Jag jämför med hur bra andra är och hur mycket andra tränar.  
I jämförelse med andra ultralöpare så tränar jag säkert lite.
När jag är åskådare på ultratävlingar förundras jag varje gång hur fasen det är möjligt.
När jag är deltagare är det den mest naturliga sak i världen.

Det är knasigt, för jag vet ju att jag kan. 
Det handlar om att tro på sig själv.
Det handlar om att jag måste tro på mig.
Att skita i vad andra gör.
Jag tror på mitt upplägg och jag tror på mig själv.
Jag vet vad jag har för potential och tjockleken på mitt pannben.
Jag måste påminna mig om det lite oftare bara.

"I'm gonna tell you something you already know.

The world aint all sunshine and rainbows.

It's a very mean and nasty place and it will beat you to your knees and keep you there permanently if you let it.

But It aint about how hard you hit.

It's about how hard you can get hit and keep moving.

How much you can take and keep moving forward.

That's how winning is done!"

När jag står på startlinjen den 11e maj ska jag veta att jag har gett mig själv de bästa förberedelserna.
Och bara för att jag vet att jag kan kommer jag rocka 20 km på löpbandet på Må Bättre ikväll.

Ses vi där? :)

Dag 3

Position: MAX i Borlänge, man får ta de tillfällen som finns till gratis internet och gratis saltpåsar :)

Status: Något trött i ögat, bekymrad över tid

Dag: 3

Antal genomförda träningspass: 5

Antal tränade timmar: 10 st och 45 min

Antal löpta kilometer: 49

Inatt vaknade jag vid midnatt, efter en konstig dröm.

Konstaterade att det inte var dags att gå upp än, försökte somna om, fortsatt förvirrad.

Vaknade nästa gång kl 4. Fortfarande förvirrad. Trodde jag var tillbaka i Ensta krog och det var TEC. Kändes som jag hade en uppgift som jag inte hade löst.

Lyckades somna om iallafall och skuttade (nja det var väl att ta i) upp ur sängen när klockan väl ringde.

In med lite halvfrulle och så iväg till gymmet.

Timmen på crosstrainern kändes bra.

Datear min kusin på mornarna så vi pratar iväg de flesta minuter på den däringa maskinen.

På Må Bättre, där jag har förmånen att få träna denna vecka, har de en mer ”rörlig” crosstrainer där man kan anpassa både längd och djup i steget. 5 av 5 toasters!

Utökade återigen tiden för enbensstående på balansplattan, idag 2x1 min/ben.

När jag körde Draken brände det rejält i mina fotleder.

Men det är bra, det går framåt, och jag vet att jag kommer ha igen detta i min löpning.

Rörlighet och balans kan man inte få för mycket av.

Om man inte är överrörlig...

Men den risken är minimal..... :)

Igår gick löprundan över Brusala-Aspeboda-Vassbo-Ornäs-Domnarvet-Bullerforsen och hem till Kvarnsveden.

Landade på 27 soliga kilometer och första passet i t-shirt, (utan protest från mamma faktiskt)

Hon hade inte kommit från jobbet när jag stack iväg men hon mötte mig på cykeln ändå :)

Igår körde jag med vatten och gel från Hammer.

Tycker de kan bli lite väl sega i konsistensen ibland, men det gick.

Hallonsmak, lite väl sött men det är nästan omöjligt att komma ifrån.

Började dricka efter 25 min och fick i mig 2 st gel innan jag var hemma.

Farten var återigen för hög (snittade 5.14/km), men återigen så gick det rackarns bra. Jag sprang väldigt jämnt tempomässigt och pulsen var låg.

But still...

Målet för eftermiddagens pass är ett långsammare snitt. Jag har inget ut av att springa för fort när min tävlingsfart ska ligga på ca 6min/km.

Det blåser friskt ute och det är mycket öppna fält på den rundan jag planerat till i eftermiddag.

Det som inte dödar, härdar.

Grymma kompressionstights från Trimtex

Happy feet, sjukt snygga ben ser det ut som jag har också :)

Oklart vad vänsterhanden håller på med...

On the move

Väl genomfört pass, 27 km rikare

Glasögonen från X-kross kom väl till pass under det soligaste passet hittills iår

Balansplattan och jag, inte bästa vänner riktigt än, men vi jobbar på det

Många löpband utan restriktioner på 10 min :)  

My kind of gym :)

Proffsliv för en vecka

Position: Borlänge

Dag: 2

Allmän status: Grym!

Antal träningspass hittills: 3

Anlände Borlänge i söndags kväll för att ge mig själv de bästa förutsättningarna. Mentalt andrum och totalt fokus. 

Mamma har diskmaskin, tvättmaskin, bil och ett stort kylskåp. :)

Inga måsten och det enda jag har inbokat utöver träning, mat och vila är en klipptid imorgon förmiddag.

Efter ca 21 timmar i Täby för att supporta AnnSofie på TEC var jag ganska trött. 

What can I say, donnan gick ju och vann hela loppet! Väntar ivrigt på hennes racereport och håller på och finular på min egen i min lilla skalle :)

Lördagen ledde således inte till speciellt mycket sömn, läs ingen alls.

Lämnade Ensta krog 06:40 på söndag morgon. 

Hem och sova en timme och sen var det dags för TSM.

28 km stod på schemat och jag ljuger lite om jag säger att de flög fram ibörjan.

Men så småningom kom jag in i det och tack vare (??) en liten felspringning efter ett toastopp stannade klockan på 30 km när vi var tillbaka till Stadion.

Men men.

Igår var första dagen på min sista vecka i formtoppningen.

Efter en god natts sömn (flertalet timmar längre än helgens) ringde klockan 06.20.

Hade morgondate med min kusin på Må Bättre, ett av de fräschaste gymmen i stan.

En timme på crosstrainern i ett lågt pulsintervall och därefter balans/rörlighet i form av övningar på balansplatta, Bosuboll och min favvo Draken.

Blev bjuden på frukost också efter det, spanx ´cus :)

Inför dagens andra pass stod löpning på schemat.

Mamma cyklade med som support/drickalangare, som så många gånger innan :)

Gav mig iväg på rundan runt Ängesgårdarna, som så många gånger innan :) Inför mitt första marathon var det min långpassrunda, den är ca 14,5 km.

Nu svängde jag av och tog en tur mot Solbacka också.

Tempot var högt.

För högt egentligen.

Men jag flög ju fram nästan helt utan ansträngning och pulsen var låg.

Snittade 5.10/km över mina 22 km och hade den där känslan av att jag hade kunna springa hur länge som helst.

Grymt, coolt, men ändå lite för fort.

När jag kom hem svidade jag om och körde mitt Yoga-pass.

"Drop that leg down mr Hoss, this is yoga-X my brother", hehe.

En middag bestående av färsk lax, massa grönsaker, keso och palsternacks/potatismos senare damp jag ner i soffan.

Dagarna kommer bestå av: äta-träna-äta-vila-äta-äta-träna-äta-vila.

Är jätteglad för att mitt jobb gick med på att låta mig vara ledig denna vecka och det är häftigt att ha den möjligheten!

Just nu lyxar jag till det med en cappucino efter en halv genomförd dag nr 2; äta-träna-äta-vila-äta har jag hunnit med än så länge :)

Imorse på Må Bättre igen och en timme på crosstrainern.

Mer balans och rörlighet, denna gång utökade jag enbensdelen på balansplatta till 45 sek.

I eftermiddag blir det drygt 26 km, på en något mer kuperad sträcka än gårdagen.

Wish me luck!

My love

Kärlek.

Då tänker jag inte på min kärlek till idrotten.
Kärleken till idrotten kommer underhållas i helgen då jag pacear AnnSofie under kvällen imorgon på TEC 100 miles!

Nu är det kärleken till min R jag tänker på.

Idag firar jag och min bättre hälft 7 år tillsammans.
Det är nästan så att karl ska ha medalj :)

Jag vet att jag inte är fullt så lätt att leva med alla gånger.
Men jag är ganska så söt, så det kanske är därför :)

Han som står ut med mina ideér och upptåg.
Han som ser till att maten står på bordet när jag kommer hem sena kvällar.
Han som masserar mina fötter fastän han egentligen inte tycker om det.
Han som skrattar med mig.
Han som kokar äppelmos.
Han som påminner mig om att det är min tur att diska när jag försöker smita undan.
Han som tröstar mig när jag är ledsen.
Han som tycker det är underbart att jag håller på med något jag älskar, fastän han samtidigt allt tycker att jag är lite knasig :)
Listan kan göras lång <3

'

You're the million reasons why there's love reflecting in my eyes <3