Det blev Trollsjön turochretur.
Vi skulle gå upp till truppen med extra kartor.
"Det är 4,5 km upp och det tar en och en halv timme", sa vår kollega, samt att det bara skulle vara att följa leden.
Sen att det var dimma och man bara såg 30 m framför sig var en annan sak.
Samt det faktum att leden inte var någon led utan endast "rekommenderad-väg-att-gå-som-alltså-inte-är-markerad-i-verkligheten".
Men vi traskade på där, jag och sjuksköterskan Hanna.
Vi kom fram till Trollsjön, men vart tusan var truppen?
Tänkte flera gånger att vi nog var fel ute.
Dessutom tog vi skapligt många höjdmeter på vägen.
Efter många om och men och aber möttes vi upp av två andra kollegor.
Vi hade aldrig hittat till förläggningsplatsen annars.
Väl uppe tilltog regnet rejält.
Bara att fälla upp huvan och se glad ut.
Dimman drev in ännu tätare, för att sen försvinna vidare och det öppnade upp sig.
Det var en skaplig dalgång vi befann oss i.
Fick med oss en krasslig kadett på nervägen och nu gick det betydligt lättare när vi gick den väg vi skulle. Motorväg i jämförelse.
Hade tydligen traskat rakt upp och uppe på kammen istället för längs dalgången, inte undra på att det var lite slitigt.
Jag bar kadettens LK70, det var ett tag sen men gick över förväntan.
Väl nere och "hemma" väntade en varm dusch och ett besök i sportshopen.
Nu är jag ett par hundra fattigare men ett par Haglöfsbrallor rikare :)
Fem och en halv timme på fjället med ett antal höjdmeter får räcka idag och jag känner att ögonlocken är på väg att falla igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar