Skövde Ultrafestival 2013; My side of the story - eller; "Skaka rumpa"

Så var det dags igen.
Trots att jag bara deltagit på Ultrafestivalen en gång, sprang 24h 2010, så känner jag liksom draget att vara där ändå.
Jag och Anna gjorde roadtrip av det hela.
Lämnade Stockholm vid ettiden och landade in i Skövde runt halv 5.
Loppet var i full gång och självklart hade vi haft koll via liveuppdateringen, men det var ändå skönt att vara på plats. Blev allt lite stressad över att sitta i bilen och veta att de sprang utan mig.
24h och 48h var igång.
På banan var bland annat Torill, världsrekordhållaren på 48h bana; Sumie Inagaki, Åsa Hällstorp, Yudith Hernandez och den finska löparen Jari Tompoo.
Många kära återseenden; Torill, Helen, Janne, Carina, Kristina, Reima, Peter, Bertil, Hasse, Stefan, Carina, Annelie, ja listan kan göras lång.

Mellan fredag och lördag sov jag inget, var tvungen att ha koll. :)
Löste dessutom av Carina i supporten av Janne för att hon skulle springa 6h dagen efter och ville ha i alla fall en timmes sömn.
Yudith gick som tåget, imponerades ju längre dygnet gick. Den bruden höll nästan EXAKT samma tempo hela tiden. Såg aldrig att hon lämnade banan förutom en gång.
Åsa gick som ett lok.
Så imponerande att se.
Jari hade problem med magen under natten och stannade sporadiskt för att leta efter något i soptunnan.
När han inte gjorde det sprang även han i samma tempo över tiden, 5.42/km om jag inte missminner mig.

Helen Sandberg gick bra hela dygnet, utom när hon tyckte att hon skulle lägga sig i tio minuter.
Jag ifrågasatte henne, stoppade i henne en koffeintablett och fick ut henne på banan igen.
Till slut persade hon :)

Min vän Annelie, som debuterade på 24h, persade både i distans och tid när hon klev av efter 12h pga fotproblem, 79 km!

När dagen grydde igen blev det väldigt varmt och jag kände mig glad över att det inte var jag därute på banan. Jag och värme tycker ju som bekant inte om varandra sådär överdrivet mycket.

Yudith slutade på strax över 234 km och Åsa på 221.
Jag är mållös.
....Och det ska mycket till för att jag ska bli det :)

Jari stannade på 239 km, närmare 240.
Mållös även där.
Karln var som en klocka.

Svenske Anders Tysk, gick i många timmar pga knäproblem men kom ändå den imponerande distansen 223 450 m.

24h-löparna hade gått imål men 48h-löparna var fortfarande på banan.
Nu hade de gjort hälften.
Janne joggade undan strax över 200 km första dygnet. (stört, första dygnet)
och fortsatte sedan att tuffa vidare mot sitt mål.

Jag och Anna drog ner på stan en sväng för att breaka hjärnan lite smått.
Stora intryck kräver stor eftertanke.
Men jag har fortfarande svårt att ta in ett 48h-lopp på 400mbana.....
Sen var det ju 6h, 12h, 100km och 1hlopp också. :)
Jesus.

Fina Torill som för 5 veckor sedan hade slagit nordiskt och svenskt rekord (341 559 m) på 48h-löpning i Australien kämpade sig till sitt näst bästa resultat. 
Blir varm i hjärtat när jag tänker på det.
En beslutsamhet som den damen har är det inte många som besitter.

Hela helgen slutade i alla fall enligt nedan....

6 timmar kvinnor: 1. Kristina Paltén, Piterunners, 62 660 m
6 timmar män: 1. Stefan Hult, LK TV-88, 74 320 m
100 km kvinnor: 1. Heli Lehtinen, Finnish Marathon Runners (Finland), 9.57.31
100 km män: 1. Jyrki Kukko, Finnish Marathon Runners (Finland), 7.34.52
12 timmar kvinnor: 1. Anna Karin Barhammar, Sunne LK, 108 000 m
12 timmar män: 1. Per Audun Heskestad, AKS (Norge) 120 800 m
24 timmar kvinnor
1. Yudith Hernandez, Varbergs GIF, 234 150 m (svenskt och nordiskt rekord)
2. Åsa Hällstorp, Varbergs GIF, 220 910 m
3. Helen Sandberg, Lidköpings VSK, 176 440 m
24 timmar män
1. Jari Tomppo, Endurance (Finland), 239 200 m
2. Anders Tysk, Team Ultrasweden LK, 223 450 m
3. Dan Välitalo, Pajalan Pixi Pojat, 196 180 m
48 timmar kvinnor
1. Sumie Inagaki, (Japan), 331 060 m
2. Torill Fonn, Team Ultrasweden LK, 312 060 m
3. Lena Jensen, 265 970 m
48 timmar män
1. Jan-Erik Ramström, Stockholms LDK, 343 530 m (nästa bästa svenska resultat genom tiderna)
2. Muneharu Kuroda, (Japan), 334 750 m
3. Masayuki Otaki, (Japan), 283 550 m


Appropå att skaka rumpa så tvingade jag Carina att lyssna på Sean Banans "Skaka rumpa" och lärde henne en dans till refrängen :)
Eller ja, dans och dans, när de sjunger "Skaka rumpa" så hoppar man rakt upp, och när man landar så skakar man på rumpan :D
Hehe...

Allting har en ände, men korven har två, och helgen var över och vi roadtripade hem igen.

Jag läser resultaten ovan gång på gång.
Har svårt att fatta det.
Det är helt fantastiska människor som pressar sig till såna här storheter.
Hatten av och djup bock till alla er mina fina vänner! <3


Bildbomb!!!
Om någon inte vill vara med, hojta så tar jag bort er

Jannes! Inte mina :)
Efter 48h löpning....