Pre-Stockholm marathon

Snart är det dags, banderollerna hänger redan uppe på Lidingövägen och i tunnelbanan är affischerna uppsatta. I'm lovin it :)

Kan från mitt kontor blicka ut över Lidingövägen där många tusen löpare kommer att samlas på lördag inför startskottet av den 34:e Stockholm marathon.
34 st, rätt imponerande, tror det finns ca 30-talet som har sprungit alla. DET är imponerande.
Jag har sprungit 8 st Stockholm marathon ; 2003,2004,2005,2006,2007, 2008 tyckte yrkesofficersprogrammet att vi skulle åka till Slovenien och vandra i bergen, okdå, men jag var inte glad...., 2009, 2010, 2011 och snart även 2012.

Ska för övrigt ta och köpa mig ett nytt vätskebälte på mässan vid nummerlappsutdelningen, passade ju på att glömma mitt uppe i Hammarbybacken när jag var där och härjade för ett tag sen. Har inga större förhoppningar om att det ligger kvar...

Men Sthlm marathon då, my love, :) jag drömmer mig iväg...
Starten på Lidingövägen, den gemensamma nedräkningen till startskottet, ut på Valhallavägen, redan här börjar fältet spridas ut och jag har aldrig upplevt någon trängsel. Konstigt nog är det också här en del individer väljer att ta sin första kisspaus, mjahaaaa? hur tänkte de där?

Rullar ner mot Strandvägen, tempot brukar vara ganska högt, man dras med av folks fart och varje år kämpar jag emot lusten att springa lite fortare än vad jag egentligen ska.
Svänger vid Kungsträdgården och förbi Slottet via Skeppsbron, här finns en Ångtvättbil som sprutar ett fint moln med svalt vatten, brukar inte vara igång på första varvet dock.

Man avverkar Södermälarstrand som alltid är lite längre än vad man kommer ihåg, uppför Västerbron och Norrmälarstrand, som brukar vara lite kortare än man kommer ihåg.
Framme vid Stadshuset redan?
Svänger upp förbi centralen och upp mot St:Eriksplan, ungefär vid Bonnierhuset brukar det sitta en man i en solstol, slår aldrig fel, oftast med något läskande i handen.

Förbi Vasaparken och sen rullar man in på Östermalm, men då svängs det höger ner på Valhallavägen igen och det är dags för ett varv till. Förbi Tekniska museét och Sjöhistoriska och rakt över Gärdet.
Ut på Djurgården, min minsta favoritdel faktiskt, tycker det är rackarns jobbigt. Ända fram till man når Skansen och över Djurgårdsbron.
När man kommer förbi Slottet andra gången är det ju nästan inget kvar, fast jag har för mig att det är 11 km :)

Andra gången över Västerbron brukar vara lite seg men ändå inte :) det är nästan upplopp ju.
Norr Mälarstrand, brukar finnas cola i höjd med Stadshuset.
Vasagatan, upp mot St:Eriksplan, gubben i solstolen sitter kvar hela loppet.
Rullar Odengatan ner när man har svalkat sig i sista vätskekontrollen.
Svänger in på Östermalm och passerar 40-km-skylten, då är man glad :)
man börjar höra speakerna från Stadion, framme vid Humlegården är det tätt med folk.
Sista biten upp på Sturegatan känns det rejält i benen. Vänster upp en kort bit på Valhallavägen och sen in längs ena långsidan av Stadion, in genom porten och plötsligt har man tartan under fötterna.
Sista svängen in mot mål och den där underbara känslan i magen börjar komma.
Upploppet, man ser mållinjen, klockan (som förhoppningsvis stannar på ett nytt pers iår), man tar det där sista steget och hör pipet när chipet registrerar målgången.

Det, mina damer och herrar, är Stockholm marathon, löparkärlek på hög nivå!